Fria Nyheter

Allt lägre volymer indikerar en trasig marknad

2012-02-01T10:11:00.001+01:00

Från Zerohedge:

Presented with little comment except to say that the total lack of volume (and massive concentration of what volume there is at the close) is hardly reflective of a market that is anything other than broken and dying. Last January (2011) the average number of stocks traded on the NYSE per day was 891mm shares vs 661mm for this January (a 26% drop YoY!) and this is down an incredible 59% from January 2008.

Eurostoxx50 går upp genom 200-dagars glidande medelvärde

2012-02-01T10:04:00.001+01:00

Senast indexet försökte med det föll därefter börsen med 33% på några månader. Är det dags igen?

Det ser inte bra ut

2012-01-31T10:24:00.001+01:00

Jag är rädd

Guldpriset är högt och stiger (varnar för turbulens och inflation)

Oljepriset är högt och stiger (varnar för turbulens och inflation, alternativt signal om brist på olja eller tillväxt i ekonomin. Tror du på tillväxtargumentet? Inte jag)

LTROn spekuleras öka med 1 Tn euro i februari (En del tar det som något positivt, men det bidrar bara till att låsa fast osunda ekonomiska strukturer)

5-årsräntan är på all time low (0,74%) i USA (signal om mycket låg tillväxt under mycket lång tid)

Portugals räntor rusar (PIGS-problemen stannar inte vid Grekland)

VIX är låg och med tendens att bottna (Falsk säkerhet. VIX brukar vara låg innan kriserna slår till. Complacency är det farligaste som finns för långinvesterare)

Citi US Economic Surprise Index toppade den 6 januari och har fallit 31% sedan dess (Slut på de positiva överraskningarna)

Baltic Dry fortsätter att rasa (-60% i år till 702 per igår. All time low var 554 i juli 1986 och next time low 663 i maj 2008. Förra januari [2011] föll Baltic Dry 38 procent. Motsvarande period 2010 föll Baltic Dry 5 procent). Det är i ljuset av denna mycket svaga tillväxtsignal som det höga olje- och guldpriset ska ses.

Som enda motkraft är de asiatiska börserna positiva och Kina befinner sig i en cykel av monetära lättnader. Räcker det när resten av världens ekonomi är så dysfunktionell?

Jag kämpar vidare med kortspåret. Det är det som är rätt, men visst känns det hopplöst ibland när man slåss mot de sjuka krafter som politiker sätter i rörelse utan en tanke på framtiden.

Amerikansk BNP föll med 1% i Q4 (typ)

2012-01-27T15:25:00.001+01:00

Real BNP presenterades som +2,8% (väntat 3,0%).

Av detta var lageruppbyggnad 1,94 %-enheter (antagligen pga generösa avskrivningsregler som tas bort i år, så exklusive en del av detta var den reala tillväxten kanske 1-2%)

Deflatorn som användes för att justera nominell BNP-tillväxt till real tillväxt föll från 2,6% till 0,4%. Det må vara hänt att "inflationen" faller trots det intensiva penningtryckandet, men OM deflatorn egentligen var korrekt på 2,6% så var den reala tillväxten i själva verket en recession på 0-1 procent.

Vi får se under 2012 hur verkligheten utvecklas...

Var är krisen?

2012-01-26T15:01:00.001+01:00

VIX har fallit i en nästan rak linje från knappt 36 till 18. Under tiden har EuroStoxx50 under minskande volatilitet stigit från 2090 till 2465 (+18 procent). Under tiden har visserligen USAS makrostatistik blivit bättre (pga engångsfaktorer), men i Europa har det bara blivit allt tydligare att krisen saknar lösning. Hur kan då marknaden uppfatta det som att världen blir tryggare, säkrare och med mer gedigen uppgång framför sig?

Just nu suger det att vara jag, men jag misstänker att det blir desto värre att vara vissa andra längre fram.

Fortfarande baissad

2012-01-26T08:59:00.001+01:00

...som jag skrev till en branschkollega idag när han pekade på det positiva i ekonomin:

USA har väl bara sett starkt ut för att de har en liten strong patch efter problemen i Japan och tack vare avskrivningsreglerna 2011 (100% direkt skattemässig avskrivning på investeringar), andra (skatte)stimulanser samt det varma vädret i vinter?

Nu är det över och all medvind H2 2011 vänds till motvind 2012 (Europa går in i recession, amerikanska konsumenter kan inte sänka sparkvoten mer, vädret normaliseras, Japan-poppen är över, skattestimulanserna och avskrivningsreglerna blir hårdare istället för lättare och Bernanke et al varnar för detta genom att säga att räntan ska vara låg jättelänge). Det ser riktigt tungt ut för USA i år och det ser Fed.

Känns det här lugnt för dig?

2012-01-24T08:56:00.001+01:00

VIX-index har fallit till en nivå som indikerar att inget oväntat kan hända. Så här låg var VIXen i slutet på april 2011 också samt strax innan Lehman hösten 2008 och innan flashkraschen i maj 2010.

Innan rallyt 2009 var tvärtemot VIXen hög. Det här är faktiskt en riktigt bra kontraindikator och nu kan det vara hög tid att köpa billiga säljoptioner... eller bara blanka rakt av.

Vågar du lita på att eurokrisen är över?

Baltic Dry opålitlig

2012-01-23T14:29:00.001+01:00

Det här shippingindexet är knappast någon pålitlig konjunkturindikator. Man kan ändå konstatera att det föll kraftigt i inledningen av 2011 också samtidigt som börsen var stark. Sen kom Japankatastrofen och resten av 2011. Jag ligger i position för en rejäl nedgång så jag talar verkligen i egen bok. Striden står mellan ett system i obalans, extremt känligt för yttre påverkan, och diverse myndighetsåtgärder - inte minst från centralbankerna. Jag tror att risken på nedsidan överväger och att känsligheten är asymmetrisk till nackdel för möjligheten till ett positivt utfall.

P/E-tal

2012-01-19T10:03:00.001+01:00

Här är en uppdatering av värderingen av S&P 500. Dataserierna är hämtade från Shillers egen webplats.

Det går förstås inte att använda till kortsiktiga placeringar (t.ex. så korta som bara ett år), men det ser onekligen fortfarande dyrt ut. Tolkningen av serien kompliceras förstås av att lågkonjunkturåren 2002 och 2003 snart försvinner ur serien, men samtidigt kan 2012 och 2013 också bli riktiga bottenår.

Bob's World - kort Q1 fr o m 13 januari (!), lång Q2, kort Q4 ca

2012-01-10T11:31:00.001+01:00

Länk till Bob janjuahs senaste marknadskommentar. Target på 800 (nu 1290 ca) för S&P 500 under 2012 gäller fortfarande, men se upp för kraftigt rally på QE i andra kvartalet.

Köper tillbaka lite - maxkort

2012-01-06T17:13:00.001+01:00

Jag passar på att köpa tillbaka extraexponeringen (marstermin Eurostoxx50 ca 2290) som jag lade till (kortade) på uppstället 2-4 januari och plockar hem sisådär 75 punkter per kontrakt (drygt 3%). Ligger därmed maxkort igen, till skillnad från "lite mer än maxkort". Alla små bidrag räknas.

Reservvalutor håller inte för evigt

2012-01-04T13:07:00.001+01:00

Från Zero Hedge:

Lunchtankar, nästa stora steg nedåt?

2011-12-22T13:39:00.001+01:00

Som svar på en kommentar:

Jag tror man ska glömma argument som "många tror" eller "folk gör si eller så pga av.." osv. Så rationellt är det inte. Särskilt inte nu. Nu är det fear som styr, inte rationella och långsiktiga åsikter/insikter; Rädsla att missa en uppgång. Rädsla att vara med på en nedgång

Det är ytterst få som har någon stark åsikt alls. Det är också ovanligt lite pengar som är investerade utifrån en åsikt. De flesta pengarna på marknaden på sistone är snabba, momentumstyrda, tradingorienterade, utan åsikt, datorstyrda eller liknande.

Därmed blir det inte så att "investerare tror en sak och handlar därefter". Tvärtom så ser man en rörelse och tar sin stop loss och/eller försöker hänga med utan att göra en ordentlig analys.

Om tre år står vi kanske där dit vinsterna tagit oss, men tills dess tror jag att marknaden drivs av slump, politiska löften/hot och prismomentum.

Vissa smarta marknadsmänniskor och makroekonomer (tex min lunchkamrat idag) tror att det närmaste steget är upp 20% pga lättare penningpolitik i BRICs och lite bättre makro i tex USA. Andra (tex jag) lutar åt att Europas obeslutsamhet och åtstramningar drar ned både Europa och USA i december-februari, med sänkta vinstprognoser för 2012 (och kanske 13) som följd och därmed 20% kursfall istället.

Marknaden upp 3%. Alla som är bull jublar : )

2011-12-19T14:15:00.001+01:00

Rädslan över ökad osäkerhet på koreanska halvön (och kanske kinesiska huspriser samt Belgiens nedgradering) förbyttes snart i eufori över Noyers uttalande om ECBs mandat och skickade upp europeiska aktier 3%. Det är en jobbig marknad att ligga kort i. Det är som att önska en snabb konkurs för Saab - det är rätt men du har nästan alla emot dig.

Så här dåliga är analytiker

2011-12-14T08:49:00.001+01:00

Goldman har sammanställt precis hur dåliga analytiker är på att göra vinstprognoser. De är extra dåliga när det gäller nedgångar och vändpunkter. Faktum är att de senaste 22 åren har analytikerna aldrig förväntat sig fallande vinster.

(i) [GS expects EU profits to fall by 10% in 2012] In the meantime, I/B/E/S bottom-up consensus expects earnings to grow by 9.4% next year.

(ii) It is not unusual for consensus to be revised in either way significantly through the year: the average of the absolute differences between the first estimate of the year and the final earnings number is higher than 15%. Additionally it is not unusual to have earnings revised by 30% or more at turning points.

(iii) Consensus tends to be overly optimistic. The average earnings revision is -9% and over the 22 years of history we have for Europe, 15 have seen negative revisions and only 7 positive revisions. This is especially true at turning points. Since 1989 consensus has never expected a negative profit growth at the beginning of the year (taking the end of January estimate) while European profits actually fell 6 times over the past 22 years

Tre dagar i Europa

2011-12-12T17:19:00.001+01:00

Vansinnet fortsätter.

Just nu verkar börsen falla pga nedgraderingar av försäkringsbolag, vilket ALLA visste skulle komma i samband med nedgradering av länder och banker. Nu tror inte jag att det är just därför det faller, utan att det konstiga var uppstället i fredags. Det hindrar dock inte känslan av galenskap när marknaden rör sig så här mycket och snabbt varje dag, månad efter månad.

Eurostoxx50 upp drygt 4% sen i morse

2011-12-09T17:29:00.001+01:00

Vad är väl +4% på en dag bland vänner?

...fast nu räcker det!

Tokmarknaden fortsätter, upp 2% på välrepeterade åtgärder från centralbankerna

2011-12-08T14:44:00.001+01:00

ECB och BoE gjorde som väntat: -25p respektive oförändrad ränta. Ingen extra QE från BoE, men ECB minskar kraven på säkerheter för lån hos ECB samt erbjuder billiga 3-årslån till fixerad ränta mot dessa säkerheter. Marknaden drog nästan 2% direkt. Ofattbart…, men jag tror inte att det håller särskilt länge. Bollen ligger hos Merkel, Sarkozy, Urpilainen mfl.

Kommentar på ett ganska skrämmande fenomen

2011-12-08T10:24:00.001+01:00

Summary of a Reuters article on why MF Global might be just the first...: MF Global didn't steal client money, the re-pledged their assets in legal repo operations. And now the money is gone (1.2bn USD). And there is more…; Morgan Stanley, e.g., has re-pledged 410bn USD (off balance sheet) in a similar fashion.

Technicals: UK banks (re-)use clients' collateral in off balance sheet collateral repos with other banks, who in their turn re-use the same collateral. According to IMF this creates 4x the collateral value in liquidity. Since UK rules are more lax than in the US, US banks transfer client collateral to UK subsidiaries for re-using. Some banks (Jefferies) have such off-balance sheet commitments amounting to 2/3 of their official balance sheet. JP Morgan re-pledged collateral this way to the tune of 546bn USD in2011 and Morgan Stanley 410bn, according to the article.

The frightening future: Sov debt is among the typical collateral used in such transactions and if PIIGS debt exposure, bad as it is, has been multiplied by 4x through chains of re-pledging, the EU sov debt problem is much worse than thought and a lot of client money as well is in serious risk, legally.

If the article has its facts straight, this is very troubling.

30 dagar med marknaden +/- 17%

2011-12-07T10:23:00.001+01:00

Ned 18%, upp 16%.

Bra om man prickat rätt.

Trist om man hängt med i hela gungan (som jag).

Kommer EU/ECB lyckas hålla liv i uppgången?

2011-12-07T10:19:00.001+01:00

Ingen vet hur det blir, men jag håller med Goldman och Zero om det här (dvs att snart hoppar första lämmeln av tåget och då är det här julrallyt över, eftersom EU-ledarna knappast kommer kunna presentera ett hållbart paket):

"Our bottom line is the following: the 'clean' solutions that would have seen clear resolution of that impasse appear to have been ruled out following Monday's German/French meeting. That makes something altogether fuzzier likely to emerge from Friday, and this risks falling short of market expectations. The sequencing that we believe is being followed will be delayed further into the new year." Said otherwise - yet another failure. Which confirms that the Christmas rally over the past week has been nothing but. And all such "career risk" mitigation exercises in lemmingry, end in the same way: with someone defecting first.

GMOs kvartalsbrev

2011-12-06T09:37:00.001+01:00

Jeremy Granthams kvartalsbrev kom igår kväll. Han har haft för mycket att göra för att skriva en ordentlig kommentar säger han, men bland hans tankar för tillfället fanns varningar om värdering och aktiemarknadens framtid. Bl.a. påpekar han att fundamenta har väldigt liten förklaringsgrad för värderingsmultipeln. Däremot fungerade vinstmarginaler och inflation samt investerares "level of comfort" LOC.

Vinstmarginalerna är extremt höga och inflationen är låg. Det gör att aktiemarknaden försöker ta sig uppåt mot en "normalnivå" så fort de negativa nyheterna avtar eller uteblir några dagar (och LOC stiger). Det är först när vinstmarginalerna faller som P/E-talet och aktier kan väntas falla signifikant.

Grantham påpekar också att efter alla aktiebubblor, utom 2002 och 2009, har marknaden fallit långt under trendlinjen och stannat där i flera år. En studie av de tio största bubblorna innan år 2000 visar att det i genomsnitt tagit 14 år att komma tillbaka till trendlinjen. En kursgraf över S&P baserad på den analysen (dvs att det blir som det brukar igen) visar hur S&P faller strax under 800 första halvan av 2012, bottnar ytterligare något tiotal punkter lägre 2018, fortfarande 2020 ligger under 900 men sen stiger kraftigt till ca 1150 årsskiftet 2022/23. Dvs först ska aktiemarknaden ned 33% kommande halvår och fortfarande om 11 år ligga 10% under dagens nivåer.

Håll utkik efter hur vinstmarginalerna rör sig…

Zerohedge och Kyle Bass

2011-12-01T14:44:00.001+01:00

Kul (och nyttigt) från Kyle Bass. Läs hela storyn på Zerohedge.

10 dagar i november, Eurostoxx50 ned och upp 10 procent

2011-11-30T14:11:00.001+01:00

Jaha, marknaden föll 10 procent och sen steg den 12 procent. Det var de senaste tio dagarnas handel. Vad gör man nu då? Det senaste uppstället var 1) på nya rykten om ECBs eventuella inblandning i krisen och 2) koordinerad dollartillförsel av fem centralbanker

Inget har emellertid ändrats i grunden. Visst har vi fått lite nya PIGS-regeringar och olika Europamyndigheter har haft möten och diverse företrädare har uttalat sig om behovet av ingripanden, men INGET har gjorts i praktiken. Skulderna är kvar, underskotten är kvar, sparbehovet är kvar, obalanserna är kvar och den beslutssvaga EU-strukturen är kvar. Om något har situationen blivit värre för alla som var lite osäkra innan har blivit mer osäkra nu. Det gäller företagsledare, konsumenter och investerare. Bara genom att några på marginalen har börjat förbereda sig på det värsta betyder att vi har kommit lite närmare just det utfallet. Stigande obligationsräntor i Tyskland och Japan indikerar dessutom att ett verkligt worst case ligger i korten hos vissa.

Alla utom de som räknas vill att ECB ska lösa allt genom att trycka pengar. Problemet är att de som räknas (tyskarna) vill inte. En annan sak är att penningtryckande knappast löser problemet utan bara skickar det vidare x dagar eller månader. Efter all QE som gjorts i Japan, UK och USA krävs nu ett vanvettigt stort program för att få effekt i Europa... ens på kort sikt. Det "bästa" sättet är nog att sätta ett datum någon månad eller två fram i tiden då ECB ska börja ett stort QE-program (minst 1Tn EUR krävs nog) så kan marknaden handla upp fram till den tidpunkten och sen handla ned strax efter att det påbörjats.

Allt fler har börjat inse att det blir recession i Europa 2012. Vad betyder det för vinsterna för bankutlåning, för huspriser, för säkerhetsvärden hos bankerna, för bankvinster/förluster (och det kommer ovanpå svårigheterna med kapitalkrav och fundingsvårigheter)? Vad betyder det för värderingen av dessa vinster? Ska marknaden upp eller ned då? Glöm inte att vi i spåren av en finanskris kan väntas växa långsammare än vanligt även efter att recessionen är och att sparbehovet och underskotten växer under recessionen och förvärrar läget ytterligare. Den osäkerheten torde medföra lägre multiplar. Japans exempel visar också att marknadens rörelser blir mer sammanhängande med BNP efter en finanskris, vilket är ytterligare ett argument för fallande aktier 2012.

Frågan just nu är snarare HUR LÅNGT räcker risk-on rallyt denna sista dag på året för många finansföretag? För ingenting har lösts, det är bara en reaktion och ett hopp om att det vi just nu ser ska vara en signal på vilja att hitta lösningar. Här ska man egentligen sälja mer, men vem orkar ta mer risk nu efter ett slitsamt år?

Citis syn på ECB-bazookan

2011-11-29T16:20:00.000+01:00

Buiter på Citi angående en finansiell EU-bazooka:

· First, market conditions need to be very tight and disorderly. It is possible that it would take one or two actual auction failures by Italy or Spain as a potential catalyst to spur the ECB into action.

Dvs, Buiter säger i praktiken att något riktigt dåligt måste hända först, men sen kan Merkel och ECB svälja stoltheten och trycka pengar.

MS syn på vinsterna

2011-11-29T08:47:00.000+01:00

Morgan Stanley är inte bättre än andra, men här är i alla fall vad de säger just nu:

Consequently, we now forecast European EPS growth of -8% in 2012 (-6% previously) compared to consensus which is looking for 10% growth.

dvs, MS ligger 18%-enheter lägre i vinstutveckling än genomsnittet

Självplågeri: Index upp 6,6% på ett handelsdygn

2011-11-28T14:34:00.001+01:00

Det här känns när man ligger kort. Om man som jag vill ligga kvar kort så gäller det att inte ha för mycket risk på. Den här typen av uppställ är inte oväntade eller konstiga i sig. Det är ändå förvånande att man orkar lyfta det på nyheter om att NU ska Europa lyckas samarbeta om krisfinansiering, ECB-köp etc...

Vinstmarginalerna är i fara

2011-11-24T09:17:00.001+01:00

Konsumenter har spenderat allt mer, trots svag löneutveckling. De har minskat sitt sparande, förlitat sig på bidrag och använt bostaden som bankomat. Detta har medfört rekordhöga marginaler för de privata företagen. Mycket talar för att marginalerna blir sämre framöver, tex publika sparbehov och konsumenternas behov av högre lön eller åtminstone behov att spara mer.

Här är några grafer från Morgan Stanleys eminente Gerard Minack. Vågar du betta på att vinstmarginalerna håller?

Marknaden ställer upp 2% från sista printen igår

2011-11-24T08:55:00.000+01:00

Kul marknad att handla i. NOT!

Det torde komma en positiv rekyldag snart och det kanske blir idag (inget jag tänker handla på dock), men jag tror att det här morgonuppstället i terminen är helt fel och något man ska sälja.

Dags för amerikansk makrostatistik att göra prognosmakarna besvikna?

2011-11-22T14:28:00.001+01:00

Den vita grafen (Eco surprise index CESIUSD) har redan letat sig upp från absoluta bottennivåer (nästan enbart negativa makroöverraskningar) till nästan gamla toppar. Jag säger ingenting om korrelationen med aktiemarknaden, eftersom den verkar högst föränderlig, men det verkar i alla fall vara dags för negativa överraskningar i amerikansk makrostatistik. Jag har svårt att föreställa mig att marknaden tar emot det positivt (konstigare saker har förstås hänt, men jag skulle bli förvånad).

Här är grafen över CESIUSD, S&P500 samt Eurostoxx50.

Tyler rekar blankning, men ta det försiktigt med omfattningen så du inte blir utstoppad i ett panikrally.

Fortsatt negativ - vinstprognoser och värdering

2011-11-21T16:12:00.001+01:00

Jag börjar få lite vatten på mitt kuvert (vatten på min kvarn för den som inte kan sin Nilecity) nu rent kursmässigt (jag är kort och marknaden faller) och jag känner mig därför lite starkare mentalt, även om situationen i grunden är densamma som tidigare (dvs utom kontroll). Marknaden är styrd av politiker och deras nycker vad gäller monetära och fiskala paket samt deras tolkning av inomstatliga och mellanstatliga överenskommelser och traktat – inte minst avseende t.ex. EU och ECBs möjligheter att trycka pengar.

Jag tror dock att vi har passerat en avgörande punkt och att den ekonomiska skadan av det vi brett kan kalla för eurokrisen är så stor att en global konjunkturnedgång nu är oundviklig. Den utdragna debatten har skadat ekonomin och vält några kritiska dominobrickor. Flera Europeiska länder kan förväntas gå in i recession 2012 och vissa redan i Q4 2011. USA och Kina påverkas i mindre utsträckning av utvecklingen i Europa, men eftersom de själva redan visat sig svaga så gör varje extra börda situationen så mycket tyngre. Svaghet i USA och Asien påverkar förstås i sin tur Europa negativt. Företagens investerings- och anställningsvilja är låg och regleringar tvingar banker att minska utlåningen. Nu vill man se ljuset i tunneln istället för att investera i blindo och den mentaliteten ger upphov till en negativ spiral för tillväxten.

Man kan måla fan på väggen i form av skulddeflation (Europeiska banker ska minska sina BR med 1-3 Tn euro), handelskrig (tullar) och valutakrig (valutakursmanipulation), eller för den delen en uppdelning av eurozonen (bankkollapser, valutakaos, likviditetsbrist och sammanbrott av finans- och leveranskedjor i företagssektorn). Detta worst case-scenario behövs inte för att tro på fallande börs. Det gör dock sitt till i form av riskaversion och som ett slags yttersta hot man delvis vill vara förberedd på. Det försvagar därmed investeringsviljan och tillväxten i samhället samt graden av girighet och värderingsmultiplarna på finansmarknaden.

Idag räcker det med att inse att marknaden räknar med någon procents BNP-tillväxt 2012, medan det i praktiken kanske blir någon procents tillbakagång för BNP och någon/några procent för de noterade bolagens försäljning. Vinsten faller normalt med 1-3ggr så mycket beroende på hur effektiva företagen var i utgångsläget; idag skulle jag gissa att vinsten faller i det övre intervallet. Om vinsterna faller med 5% istället för att stiga med marknadens diskontering på kanske 5% (analytikerna tror på +10%, men de är alltid lite efter) så har vi -10% på börsen vid oförändrade värderingar. Om börsen dessutom blir orolig för utvecklingen 2013 (med nuvarande utveckling sannolikt tillbakagång även då, istället för 5-10% vinsttillväxt) så finns ytterligare 10-15% nedsida innan vi ens börjar fundera på värderingsmultiplarna.

Under 2012 tror jag därför att, även om vi slipper extrema utfall av eurokrisen, så får vi någon gång en situation då investerarnas vinstprognoser för 2013 är 20% lägre än de är idag (sannolikt 30% lägre än analytikerna tror idag). Någon gång då prognoserna har justerats ned med 20% tror jag dessutom att oron för framtiden, extrapoleringar av den tråkiga trenden och kanske någon tillfällig "kris" med koppling till euron, Grekland, Italien, USAs budget osv eller något annat gör att värderingarna är 10-20% lägre än idag. Sammantaget ger det en börs som står 30-35% lägre än idag.

För OMX betyder det ca 600 (low 2008 var 556,8 och low sep 2011 var 833),

för S&P500 ca 800 (low 2009 var 666,8, low sep 2011 var 1075) och

för Eurostoxx50 ca 1500 (low 2009 var 1765, low september 2011 var 1936).

Jag tror förstås inte att vi går raka vägen till 2008-2009-lows. Snarare tror jag att vi först sätter nya 2011 lows i november/december och alltså slår ut septemberrekordet, men någon gång i vår (2012) lär det komma en kraftig positiv rekyl som man ska försöka undvika att förlora pengar i. Därefter kommer nog nästa våg nedåt – kanske en maj-september-baisse igen och därefter kan det vara läge att plocka upp stora stabila kassatunga bolag att ha i portföljen med ett långsiktigt perspektiv. Kanske ska man även köpa börsen i allmänhet, men det får vi se då hur landet ligger. Kanske är jag bankrutt på mina shorts innan dess pga snabblagstiftning om eurobonds, utvidgad EFSF samt obegränsad ECB-likviditet och penningtryckande som kringgår traktatet som förbjuder det.

Bob's world (Nomura) om ECB och att trycka pengar

2011-11-18T11:21:00.001+01:00

Så här (bl.a.) säger Mr Janjuah i sitt senaste marknadsbrev (idag 18 nov)

Germany appears to be adamant that full political and fiscal integration over the next
decade (nothing substantive will happen over the short term, in my view) is the only
option, and ECB monetisation is no longer possible. I really think it is that clear and
simple. And if I am wrong, and the ECB does a U-turn and agrees to unlimited
monetisation, I will simply wait for the inevitable knee-jerk rally to fade before reloading
my short risk positions. Even if Germany and the ECB somehow agree to unlimited
monetisation I believe it will do nothing to fix the insolvency and lack of growth in the
eurozone. It will just result in a major destruction of the ECB‟s balance sheet which will
force an ECB recap. At that point, I think Germany and its northern partners would walk
away. Markets always want short, sharp, simple solutions. This is why the begging
bowl is out for ECB unlimited monetisation. But, as in the immortal words of Messrs
Jagger and Richards, „you can‟t always get want you want‟.

I firmly believe that any conditional or finite monetisation would actually be the worst
idea (most of the downside, very little of the upside, of infinite monetisation), but
probably the most likely „compromise‟ if Germany were ever to „give‟ on this issue.

...och...

Having said all that, on a shorter timeframe a case can be made for a largely technical bounce higher in risk assets – based on price action rather than any genuinely positive fundamental developments.

samt...

I still put an 80% probability on the break to the downside and 1100s S&P/perhaps low 1000s before year-end.

En riktigt STOR genomgång av det ekonomiska läget

2011-11-17T10:09:00.001+01:00

Pictet Investment Strategy 2012:

I korthet på svenska: Den ekonomiska tillväxten i väst blir låg. Det blir fortsatt volatilt på de finansiella marknaderna, aktier faller men svänger kraftigt, guld är fortfarande ett bra ställe att hålla pengarna. Företagsobligationer (i säkra bolag) kan vara bästa stället att söka bättre avkastning

1. Global overview: current major trends in the global economy

Developed markets' growth cycle is not virtuous due to the lack of credit and job creation. Growth rates are well below their potential. At the opposite, emerging market economies benefit from vigorous domestic demand: economic growth does not show any sign of serious
slowdown.
Inflationary pressures should recede by the end of this year in both developed markets and emerging markets' economies. Headline figures evolve well above levels targeted by central banks.
In 2011, developed markets' central banks adopted new rounds of quantitative easing except the ECB. However, the efficiency of monetary intervention is limited because credit mechanisms are still broken: the deleveraging process is still ongoing.
The euro crisis is intensifying. Governments struggle to adopt adequate measures to tackle the source of the problem.
As a consequence, financial markets are requiring higher risk premiums for sovereign bonds. It generates aggravating financing conditions in the real European economies. Hence economic growth is on the path of a vicious circle.

... 55 punkter till...

57. Investment strategy takeaway (I)
Because the doubt about the sustainability of the global economic recovery and the final outcome of the euro crisis remain the two main drivers, the 2012 investment outlook should be amazingly similar to 2011.
Financial markets should be driven by political decisions. In developed markets' economies, economic policy will be required to boost economic growth, but governments lack leeway to act due to deep public deficits and painful overindebtedness.
Receding inflationary pressures should allow developed markets' central banks to act in favour of growth. But will they do it ?
We have determined 3 volatility regimes for most asset classes: equities, currencies and commodities.
The low volatility regime is observed in a standard economic growth cycle. It does not apply to economies of developed markets ever since they evolve in a overindebtedness regime.
In 2012, financial markets should continue to evolve in volatility regimes ranging from average to high, in function of the systemic risk aggravation (euro crisis and bank bankruptcies).
In these volatility regimes, the correlation between asset classes should stay abnormally high in 2012.

58. Investment strategy takeaway (II)
In such an environment, our tactical asset allocation style remains appropriate. We articulate the asset allocation and the portfolio construction in two stages. The first aims at protecting capital and at generating a return from defensive assets: gold, corporate bonds and low volatility equities.
The second aims at generating a return through the tactical asset allocation.
The frequent sudden and brutal tendency disruptions should constitute the investor's environment.
The major market tendencies to construct the TAA should be:

A continuation of the equity secular bear market. The economic slowdown is pressuring earnings growth, which is the main driver of equities.
Developed markets' sovereign bonds are classified in two groups. The first, safe government bonds, is represented by German Bunds and US Treasuries. The second includes government bonds that remain at risk.
The aggravation of the over-indebtedness of states crisis could affect the safe haven status of the German Bunds and US Treasuries.

Performance discrepancies between currencies could increase in an elevated global market volatility regime. However, unilateral central bank currency market interventions create dysfunctions. As a consequence, playing these markets will prove difficult.
Even though gold has become more volatile, the asset maintains its safe haven status. The unavoidable developed markets' central bank interventions constitute the fundamental driver for the increase in gold price towards our medium term price target of USD 3'000.
Corporate bonds, particularly in the investment grade segment, are of real interest for investors. Corporate bonds remain a strategic asset.

Ingen kan vara säker, men jag tycker att det negativa väger över

2011-11-15T13:48:00.001+01:00

Det är klart att man inte kan vara SÄKER på någonting så komplicerat som ekonomiska skeenden, men för mig väger riskerna på nedsidan tyngre än möjligheterna på uppsidan just nu.

Givet historiskt rekordhöga vinstmarginaler, väldigt irriterade löntagare och stater med skatteintäktsbehov, så ska nog underliggande vinstmarginaler ned rejält (kanske från 9% till 6-7%). Det kan tex ta underliggande P/E från 10 till 14, vilket är OK, men inte bättre än så.

Dessutom lär vi få se recessioner orsakade av skuldbördor och relaterade nedskärningar, så de faktiska vinsterna ska ned mycket mer. I det perspektivet är aktier dyra - särskilt om man beaktar allmän osäkerhet, riskaversion, lågkonjunktur, minskat sparutrymme... Då kanske faktiskt P/E ska vara 14-16 för ett normalföretag utan särskild skuldsituation så om recessionen utöver normalisering också ger 30% cykliskt lägre vinster så ska aktier ned med lika mycket (under tex 2012).

Alltså: stora risker, dyra aktier, allmän riktning nedåt i sentiment, konsumtion, vinstprognoser osv. Det tror jag betyder lägre vinster, lägre P/E-tal, lägre aktiekurser. Rejält mycket lägre.

Men, se upp för fortsatt hög volatilitet och uppställ på myndigheternas försök att kickstarta ekonomin. Det gäller alltså att siza rätt så man inte blir utstoppad.

Slowdown i Kina pga Europa

2011-11-15T08:41:00.001+01:00

Guvernören i Guangdong är lite baissad efter oktober. Europakrisen sprider sig:

Whilst the province, that now accounts for around a quarter of China's overall trade, saw "reasonable" trade growth of 26 percent to $435 billion in the first half of the year, the rate had slowed markedly since then, with Guangdong's October exports falling 8.7 percent, month on month, to $73 billion, Zhu said.

"Guangdong has already experienced a marked trend of export declines from the influence of the European debt crisis and volatility in the global economy," Zhu told reporters.

"If the debt crisis in Europe continues for some time, as our main export market, I expect that in the near term, our exports will remain under relatively great pressure," said Zhu, who recently replaced the province's longstanding governor Huang Huahua who had reached retirement age.

Zhu said the export crunch could be as acute as that experienced during the 2008/09 financial crisis when thousands of factories in the Pearl River Delta closed down and millions of migrant factory workers were laid off.

Det gör ont

2011-11-11T16:04:00.001+01:00

Jahapp... Nu är marknaden upp 2% sen jag vände på klacken och lade mig kort. Inte kul alls. Men det känns än så länge i alla fall hederligt. Vi får se hur länge marknaden orkar vara positiv på att Grekland och Italien inte har gjort någonting mer än utsett nya ledare som ska genomföra besparingar och sänka ekonomin.

Varför jag är kort, tankar om läget 10 november 2011

2011-11-10T13:46:00.001+01:00

Tankar om läget 10 november 2011

Värderingen på befintliga prognoser för 2012 och 2013 är låg ur ett historiskt perspektiv, ca 8-9x P/E i Europa och 10-11x P/E i USA. Omkring 14-16 är mer normalt så ur det perspektivet är uppsidan 50%. Samtidigt står vi sannolikt inför recession i Europa och därmed kraftigt sänkta vinstprognoser, från 5-10% tillväxt till kanske 25% minskning. Nedgraderingarna kan dessutom bli mycket värre om ekonomin fångas i en negativ spiral av besparingar, låg BNP, hög arbetslöshet, underskott och höga skuldräntor med krav på ytterligare besparingar.

Aktier är alltså billiga på pappret och det finns få intressanta alternativ (guld, olja, mjuka råvaror, obligationer, bankkonto?), men den ekonomiska nedsidan är stor och aktier utgör residualen, balansposten, som påverkas mest och först om (när) vinsterna faller.

Uppsidan definieras kanske främst av nyhetsrisk och politisk risk, dvs olika uttalanden och kanske också politiska beslut (oavsett om de har någon långsiktig effekt) som kan ge hopp om framtiden eller orsaka en short squeeze. Det är lite svårare att föreställa sig en hållbar fundamental utveckling som motiverar en relevant uppgång härifrån. Givet marknadens volatilitet de senaste månaderna kan vi förstås alltid få se 10% upp eller nedgång på några dagar utan att det betyder något eller sänder någon signal om den framtida utvecklingen.

Som jag ser det är inte det viktigaste att göra helt rätt eller ens ta ställning här. Det viktiga är att överleva till nästa spelomgång. I mina ögon definieras det av en större nedgång inom ett år eller två och därefter en nystart som kan leda till en längre uppgång. Jag vill ligga rätt i den nedgången och även om jag tror att det kan komma ett uppställ till, tex drivet av QE eller en tillfällig lösning för EFSF, Grekland, Italien så vill jag vara neutral eller kort för den överskådliga framtiden.

Det finns en massa "om och men" och "å ena sidan, å andra sidan" och fundamenta har nästan inget med marknaden att göra de här åren. Däremot kan man lugnt säga att risken för vinstprognoser är på nedsidan och risken för negativa ekonomiska spiraler är mycket större och allvarligare på nedsidan än uppsidan. Samtidigt är det som jag tidigare sagt så att "alla och hans hund" är negativa och underinvesterade så att åstadkomma tillfälliga short squeeze:ar torde vara ganska lätt.

Uppsidan skulle vara att företagen använder sina kassor till att investera och anställa. Minskad arbetslöshet ger bättre statsfinanser och minskat sparbehov. Det skulle ge en dubbelt positiv effekt för tillväxten och därmed ytterligare positiv effekt på (lägre) skuldräntor och statsfinanser. Frågan är vilka företag och varför som skulle våga satsa nu när det ser ut som om ekonomin är på väg ned i en fallande spiral av (upprepar från första stycket) besparingar, låg BNP, hög arbetslöshet, underskott och höga skuldräntor med krav på ytterligare besparingar.

Just nu ifrågasätter man Grekland, Portugal och Italien, men Frankrike är inte långt därifrån och faktum är att Europas "starka man" Tyskland har underskott och 80+% statsskuld. Det är snubblande nära Rogoff/Reinharts gräns på 90% av BNP för att fastna i spiralen av låg tillväxt och besparingar. Tyskland. Landet som ska baila ut alla andra… Tänk inte ens tanken att Tysklands exportmaskin skulle fallera det minsta lilla pga svaghet någon annanstans i världen, tex Kina och Brasilien om de senare i sin tur får problem med exporten till väst.

På den positiva sidan så är inget av detta någon nyhet, man har ältat det i flera år och folk har sålt aktier i enlighet med det.

MEN, om vinsterna faller i takt med en negativ makroekonomisk spiral utan tydligt slut så kommer aktier falla kraftigt oavsett positionering. Tidigare strukturella bottnar har legat kring 5-8x cykliskt justerade P/E-tal, s.k. CAPE och dit är det minst 50% nedsida.

Roubini, A-list FT idag om Italien:

…So if you cannot devalue, or grow, or deflate to a real depreciation, the only option left will end up being to give up on the euro and to go back to the lira and other national currencies. Of course that will trigger a forced conversion of euro debts into new national currency debts.

The eurozone can survive with the debt restructuring and exit of a small country such as Greece or Portugal. But if Italy and/or Spain were to restructure and exit this would effectively be a break-up of the currency union. Unfortunately this slow-motion train wreck is now increasingly likely.

Only if the ECB became an unlimited lender of last resort and cut policy rates to zero, combined with a fall in the value of the euro to parity with the dollar, plus a fiscal stimulus in Germany and the eurozone core while the periphery implements austerity, could we perhaps stop the upcoming disaster.

Går ned till Neutral

2011-11-09T10:14:00.001+01:00

Jag säljer av min risk, går ner till Neutral = noll marknadsexponering här. Säljer tyvärr hårt tillsammans med många andra...

En liten sällsynt inblick i arbetet på en hedgefond, november 2011

2011-11-07T16:47:00.000+01:00

Mailkonversation i eftermiddag:

Zero Hedge skriver att paradoxen med tilltagande tecken på europeisk bankstress samtidigt med stigande aktiemarknad och starkare euro kan förklaras av tvingade banklikvideringar av USD-tillgångar. Sin vana trogen varnar ZH för vilken total reversal aktiemarknaden kommer göra när marknaden inser att den köpt aktier i ett risk on-scenario som i grunden bygger på risk-off och bankstress.

***

Som vanligt, från ZH, så är det ett intressant ämne men jag undrar om USD-asset delevering från europabanker kan driva EURUSD? Jag vet inte hur mycket som omsätts i EURUSD varje dag men om 1trn delev per år är en hyfsad proxy och om vi antar att typ 25% av det är USD så blir summan som ska växlas från USD till EUR mindre än EUR1bn per dag. Räcker det?

***

Räcker absolut inte i ren FX-växling, men ZHs take är att det inte är växlingarna i sig, utan balansen av efterfrågan i USD-swappen. Jag tror fortf inte det har någon substans, men kan ej bedöma.

***

Swapelli-swap-swap-swap.

***

Om man vill få överläget i en konversation ska man alltid prata om swappar

Den här gången är jag inte så uthållig...tror jag

2011-11-01T08:17:00.001+01:00

Jag har fått ett extraliv tack vare uppgången i oktober. Sen kom MF Globals konkurs och Greklands folkomröstning om bailoutpaketet och stökade till det igår. Risken är att det blir dominobrickan som startar ett nytt "risk off"-ras som redan nu skickar ner marknaden tio procent till, dvs närmare 15% från igår 17:30. Jag tror inte att så blir fallet. Jag tror att det är köpläge idag, men jag kommer avvakta någon dag och har det fortsatt nedåt är det större sannolikhet att jag säljer än att jag köper.

MF Global verkar inte få Lehman-liknande spridningseffekter och jag tror faktiskt att grekerna röstar ja till bailoutpaketet efter att ha röstat nej till regeringen i förtroendeomröstningen. Har du riktigt mycket tarmar och oförstånd så köper du nu. Jag avvaktar dock och ligger kvar halvlång i vad som verkar vara fortsatt extrem turbulens.

Från Bob's World, Nomura

2011-10-31T16:24:00.001+01:00

Mr Janjuah har haft väldigt rätt och skrivit väldigt klokt om eurokrisen och dess implikationer. Nu tror han att julrallyt är över och att vi kan få se nya årslägsta i USA innan årsskiftet. Därefter är det sannolikt med fler monetära åtgärder inklusive QE3 i USA, eventuellt globalt koordinerade, som lyfter marknaden igen. Bob räknar med en fallande trend med lägre toppar och bottnar tills vi når den riktiga botten under 2012 (kanske så lågt som 700-tal för S&P - nu 1267, dvs jämförbart med de 666 S&P nådde mars 2009). Jag håller med om makroanalysen och om implikationerna för marknadsrörelserna, men jag tror fortfarande på lite uppsida till i november. Fast lite nervös blir jag bara av att läsa Bob's World.

Bob Janjuah, nomura:

The implication therefore is that in 2011, the October equity lows MAY NOT be the
lows for the year. So based on what I can see now, and with a S&P500 1310 „stop loss‟
as mentioned above, I am now looking for another major risk-off phase between now
and year end, with a December target for the S&P500 back down in the 1100s for sure,
and possibly even the low 1000s. As I expect to see a series of ongoing lower lows and
lower highs all the way through to the eventual secular super cycle lows in 2012

Vad ligger i kurserna inför mötet ikväll?

2011-10-26T16:29:00.001+02:00

Jag fick frågan om vad som är inprisat inför ikväll. Här är Morgan Stanleys svar:

JPYUSD - låna eller investera?

2011-10-26T15:04:00.001+02:00

Här är yen/dollar-kursen sedan 1970. Börjar det bli dags att låna i yen? Ungefär NU (dvs de senaste åren) har Japan börjat finansiera en liten del av sin statsskuld utomlands. Dels vill de bygga en marknad, dels måste de hitta en ersättningskälla när den åldrande och minskande befolkningen konsumerar upp sina pensionsbesparingar.

Att inte yenen kraschat tidigare beror på att Japan hittills finansierat statsskulden till 95-100% av inhemskt sparande, ett sparande som tack vare deflationen inte varit så underbetalt trots räntan på 1% på deras 10-åring. Dessutom har yenen länge använts som finansieringskälla till andra investeringar vilket gjort att det funnits ett latent köptryck från squeezade blankare. Vi kanske ser det sista av det nu. Yenen är starkare än någonsin trots att skulden är högre än någonsin, mycket värre än i t.ex. Grekland. Rent tidsmässigt, tekniskt ser det också ut som om det är dags för en säljsqueeze efter de senaste 4 årens köpsqueeze. Får vi se 50-100% starkare USD vs JPY de kommande 3 åren? En Fedränta på 0% talar mot det, men Japans skuld och demografi talar för. Japans framsteg inom robotik talar eventuellt för en stark yen, ett starkt land på lång sikt, men jag tror inte de klarar statsskulden däremellan. En halverad Yen vs USD = nästa missfärgade svan?

Kom ihåg att jag inte handlar valutor eller kan något om valutor, men grafen ser intressant ut.

Scenario 2011-2014

2011-10-26T13:34:00.001+02:00

Det här är ett svar på en kommentar till förra inlägget

Det finns inget bra svar (jag har inget) på varför det föll på gamla nyheter. Jag trodde tex inte att det skulle göra det. De som verkar tycka att det var självklart (i efterhand) var de som brukar missa sånt här och som generellt inte är särskilt pålästa på makro.

Jag tror också att det kommer en slags "lösning", ett franskt-tyskt paket. Lösningen är dock inte hållbar över tid. Tillväxten kommer ändå vara för låg för skuldbördan, sparbehoven för stora. Det kommer se bra ut några månader, kanske kvartal, sen kommer skulderna tillbaka och biter alla i svansen. Recession, lägre vinstprognoser, fallande börser 2012.

Marknaden har INSETT att den inte har någon koll alls, eller iaf mindre koll än vanligt. Därför har hedgefonder extremt låg exponering och långfonder är mycket defensivt exponerade och med hög kassanivå. Privatpersoner fortsätter dessutom att ta ut sina pengar från aktiefonder. Det sista kan dock vända snabbt och ge ett kortare rally tillsammans med en euro-"lösning". Jag tror att riskerna med Kinas inbromsning, övergång till mer konsumtionsdriven ekonomi, eventuella husbubbla och problem med lån till lokala myndigheter är överdrivna men att bara själva potentialen till härdsmälta och den låga kvaliteten på information från Kina bidrar till att mycket få vågar chansa på att det löser sig.

Samma sak gäller europroblemen med allt från Grekland till alla PIGS till UK, Fra, Belg, US, Japans statsskulder, rekapitalisering av banker, exponering mot okänd mängd CDSer osv... Riskerna ligger inte i priserna fullt ut. Situationen är snarare binär - med både stor upp- och nedsida. Marknaden ligger någon slags mitt i, men kanske längre ned än mitten, dvs har diskonterat mer av det negativa - dock inte det mest negativa utfallet. Man har diskonterat 75% av ett ganska negativt utfall, men kanske bara 10% av ett riktigt negativt recessionsscenario.

Investerarna står på sidlinjen, på läktaren i en annan arena kanske man kan säga. Aktier ser billiga ut och har stått stilla i 15 år - det brukar vara ett bra läge. Samtidigt finns klar risk för recession när 25-70 års låneexcesser ska rensas ut. PÅ nästa års vinster handlas Europa på 9x vinsten, USA på 11x, men på glidande 10-årsvinster är multipeln snarare 20x jämfört med snittet på 15-16x.

Nedsidan är alltså typ 25% rent historiskt, men efter det lär årsavkastningen vara 10% så på bara tre år är man normalt på plus om man köper i läget som det ser ut nu. Samtidigt är uppsidan kanske 50% om det INTE blir en recession och alltså vinstprognoserna bibehålls -och därefter 6-7% om året. OBS dock att jag tror att det kommer gå ner mer än de historiska 25% som den långa multipeln implicerar.
Jag tror att muddle-through, en ok temporär "lösning" på Europa är diskonterat, ett paket som skjuter problemen ett år framför oss - dvs ser till att det finns pengar till Greklands löpande kostnader, en mur som skyddar Spanien och Italien och sänker deras lånekostnader mm.

Världen kommer då lugna ned sig, räntor falla, allokeringar till aktier öka, affärsaktivitet tillta igen, uppköpsaffärer bli fler, privatkundsinflödet komma tillbaka, vinsterna se bättre ut, prognoserna bli mer positiva... men en bit in i 2012 börjar bluffen synas tror jag. Då ser man att BNP-tillväxten inte blir så bra, att arbetslösheten är fortsatt hög, att skuld/bnp inte minskar, att finansieringsprogrammen inte kommer räcka... Det syns först i stigande räntespreadar, sedan i makrodata och någonstans mitt i i fallande aktiekurser och enstaka resultatmissar med hänvisning till ekonomin.

Sen accelererar det nedåt till börskrasch, recession och RIKTIGA strukturåtgärder, kanske tom utbrott ur euron av något land (Finland?). Det kan bli en snabb V-spik nedåt redan 2012 som man ska köpa i och det kan bli segare så man ska sprida köpen 2012-2014. Detta är mitt scenario idag. Räkna också med fortsatt hög volatilitet på vägen. Skala investeringarna därefter så du inte stoppas ut.

Arbetsuppgifterna förändras

2011-10-24T14:41:00.001+02:00

Arbetsdagarna har förändrats sedan eurokrisen tog fart. Det blir mycket mer makro, mindre mikro, mer diskussioner och mindre kvantitativa analyser och räknande. Under 2010 märkte jag inte så mycket av det, eftersom jag råkade ha rätt position i flashkraschen i maj och på vanligt manér täckte kortarna under paniken. Sen gick jag bort mig i QE2-haussen på hösten men reparerade misstaget fem i tolv.

Under 2011 råkade jag återigen få rätt under vårkrisen då Japan skakades av jordbävning, tsunami och härdsmältor. Jag låg kort pga min negativa bedömning av ekonomin och problemen i PIGS-länderna när QE2 gick mot sitt slut, men täckte och gick lång när Japankrisen var som värst. Sedan dess har förlusterna lagts på hög i takt med misslyckade toppmöten i Europa och svag ekonomisk statistik och sentimentsurveys i hela världen, medan jag hela tiden trodde att det redan låg i korten och var diskonterat. Precis som jag blivit varnad för här på bloggen och som jag själv spådde köpte jag alldeles för tidigt. Med det sagt räknar jag med en till större nedtur under 2012 och den ska jag ligga rätt i och sen köpa när folk gett upp. Jag har inte gett upp.

Bolagsbesök, grävande i mikrofundamenta tillsammans med analytiker, värderingsresonemang mm har fått stå tillbaka för funderingar och spekulationer om positionering inför nästa EU-möte, uttalande av IMF, ECB, Ecofin eller bara valfri topptjänsteman i Europa samt förstås utgången av mötet/uttalandet i förhållande till positioneringen. Knappt detta har adderat något värde då t.ex. bankerna varit extremt underviktade hela perioden och ändå blivit alltmer underviktade. Hedgefonder har minskat sin totala aktieexponering men ändå inte låtit sig skrämmas in i marknaden av korta uppställ inför eller efter möten, bolagsrapporter och annan kurspåverkande information.

En vanlig dag har för mig mer och mer blivit att utifrån ett top down-perspektiv diskutera artiklar i Financial Times, på Zerohedge, intervjuer på CNBC, uttalanden av diverse EU-direktörer, mäklarfirmornas olika uträkningar av nedskrivningsprocent för statsskulder och resulterande kapitalbehov för banksektorn samt följdeffekter därav. Hypotetiska exempel av vad som kan hände eller eventuellt kommer att beslutas har följts av ännu mer hypotetiska frågor om vad som egentligen var väntat och om det är diskonterat i marknadspriserna.

Jag kommer in på jobbet halv 8, läser så mycket jag hinner av FT, bloomberg top news, bankernas morgonbrev (tex Goldmans "Datapoints", Nordeas "morgonmail", SHBs "Allt du behöver veta", MS "morning comments" och "morning thoughts", Nomuras "morning sushi", BNP/Exane, Deutsche bank, Citi) och specifika bankmail från t.ex. Credit Suisse, Merrill Lynch, Citi, Exane samt Techmail från Morgan Stanley, Redburn mfl.

Kl 8 drar terminshandeln i Europa igång, men den överraskar sällan utan det är S&P-terminen och asienbörserna (Kina, HongKong, Japan) som bestämmer. Kl 9 öppnar börsen på riktigt och den brukar inte bry sig så mycket om var terminen handlade för nu är det dags för riktiga volymer och priser. Sen läser jag strategirapporter från bankerna och ägnar förmiddagen åt bollande med mina kolleger på temat: hur illa kan det bli, vad är diskonterat, vad har bankreglerarna sagt för nytt, vad säger mäklarfirmorna om det? Ska vi köpa eller sälja eller ligga kvar? (oftast ligger vi bara kvar och menar att vi har hyggligt rätt exponering och att inget har ändrats – alternativt att det som hänt redan var diskonterat).

Om det har kommit några bolagsrapporter på morgonen hinner jag inte gå på djupet utan läser rubrikerna och analytikerkommentarerna samt hör vad min egen analytiker in-house tycker. Normalt handlar jag inte på rapporterna, men om jag t.ex. redan var lite sugen på att sälja och kursen går upp mycket så händer det att jag passar på att sälja några procent högre än det annars kanske skulle ha blivit.

Halv tolv är det dags för lunch. Jag har då för det mesta sedan länge tackat nej till diverse lunchpresentationer och mäklarluncher på finkrogarna och väljer istället att hämta något enkelt från nåt sushiställe, wokställe, östermalmshallen eller liknande. Ibland sätter jag mig själv på t.ex. Grodan, Tures eller liknande och kopplar av.

På eftermiddagen blir det mycket av samma som på förmiddagen. Förr innebar det att finslipa mina prognosmodeller, fundera kring bolagsvärdering och deras strategiska positionering och hot. Jag brukade läsa aktieanalyser, plocka ut små intressanta infobitar ur dem och komplettera mina modeller med, se hur säljsidans tänk skiljde sig från mitt, hur värdering och prognoser diffade mellan oss och se om det fanns köp/sälj-lägen i enskilda aktier med anledning av det. Ofta hade jag något möte med analytiker också. I rapporttider sammanställde jag förväntningar, s.k. previews, från en massa olika firmor och funderade över om det kunde finnas ett läge där genomsnittsförväntningarna skiljde sig mycket från mina, förmodat bättre, prognoser. I år har det istället blivit nästan noll analytikermöten eller previewanalyser, desto fler kundmöten (typiskt stora schweiziska institutioner men även en del av de största svenska pensionsfonderna), men framför allt en massa tjafsande och spekulerande fram och tillbaka om vad som kan hända, har hänt, varför det gjorde det, vad som kan hända sen, vad av allt detta som är väntat/diskonterat och vad det kan leda till… Ska jag köpa, sälja, avvakta, stoppa förlusterna.. Hur kommer kunderna reagera på avkastningen… tar de ut pengarna eller får chansen några månader till…

Kl 14:30 och 16:00 brukar det komma statistik, mest från USA vilket ger upphov till volatilitet på marknaden, mer spekulationer och snack, men utan egentlig substans – bara som ett sätt att känna sig "med", "on top" och kanske trots allt lägga på makropusslet inför den längre framtiden någon gång då det akuta stöket med skuldnedskrivningar för PIGSen är bakom oss.

Idag har jag specifikt fått fundera på vad icke-mötena i Europa i helgen, inför onsdag, betyder, hur viktiga artiklarna om Tysklands bakbundna ledare Merkel kan tänkas vara, konstaterat att Caterpillar kom med en mycket bra rapport, Jyske bank med desto sämre siffror och snart levereras Chicago Feds aktivitetsindex (14:30). Fokus är dock på onsdag och om "folk" = "andra investerare" är tillräckligt negativa för att ett urvattnat mötesresultat ändå ska kunna ge stigande aktiemarknad. Resultatrapporten från Jyske bank blev bara en fotnot, en liten minnesmarkering att Danmark går lite sämre igen och att det eventuellt (sannolikt?) kan tynga Danske Banks rapport om en vecka.

Framåt 17:30 rundar vi av diskussionerna och går från kontoret, men återkopplar vid behov under kvällen från våra respektive hemmapositioner framför CNBC, nyheterna eller bara Bloomberg. Eller så hörs vi inte alls. Kl 22 stänger USA och den riktiga fritiden tar vid, dvs någon timme eller max två om man ska kunna vara fräsch och hålla sig flytande på det meningslösa makrohavet även nästa dag. De senaste åren har det dock varit ganska sällan som jag utfört något direkt arbete hemma efter kontorstiden, men innan dess var det mer regel än undantag att hela kvällen fram till 22:30 togs i anspråk och under tidigt 90-tal handlade det snarast om att all vaken tid gick till jobbet, även helgerna, och att sömnen var riktigt snålt tilltagen. 2010-talets 50-timmarsvecka är bara drygt hälften av vad den var tidigt 90-tal. Skönt och mycket smartare och effektivare.

För den som undrar är jag knappt halvlång med vanliga mått mätt, men i dagens svängiga marknad är det bara snäppet under maxexponering.

Det mesta pekar nedåt utom förändringen i makromomentum samt EPS-revideringar

2011-10-04T10:35:00.001+02:00

Jag håller envist i mina longs och försöker köpa smått då och då när det ser som värst ut under dagen

Marknadsindikatorer ser bättre ut

2011-09-29T15:09:00.001+02:00

Här är 13 av mina favoritindikatorer för marknaden. Ingen och alla är viktiga/oviktiga, men de är ibland intressanta att följa och kan åtminstone i efterhand ge en liten fingervisning om var vi har varit eller möjligen är i marknadsstämningen.

På lite längre sikt pekar det mesta nedåt (observera att vissa indikatorer är reverserade - typiskt spreadar, volatilitet och liknande där höga tal normalt är negativa. Ränteyields har jag dock inte reverserat för idag är det positivt med högre räntor resp inflation), men de senaste 5 dagarna kan man ana en generell vändning till det bättre. Kopparpriset, spreadar, vix och euron är dock fortfarande i negativ trend.

Intradagrörelser september

2011-09-27T10:11:00.001+02:00

Det här har varit en av de mest volatila månader jag har varit med om. Vilken resa! Om man inte haft risken under kontroll den här månaden är det lätt att bli utstoppad.

Vinstrevideringar på väg att vända?

2011-09-26T17:03:00.000+02:00

Momentum i europeiska vinstrevideringar är mindre negativt. Om det fortsätter åt det hållet så kan det vara en signal på att vi sett det värsta för börsen - åtminstone tillfälligt. Det finns åtminstone en antydan till att EPS revisionsmomentum är ledande snarare än laggande.

Upp 7%, sedan ned 4% mellan halv nio och kl fyra

2011-09-26T16:25:00.001+02:00

Marknaden fortsätter att kastas mellan hopp och förvivlan och gör mitt jobb svårt. Det är inte lätt att handla vettigt när Eurostoxx50 skapar eller raderar en hel årsavkastning på några timmar utan egentliga nyheter. Striden står mellan hur allvarlig systemkrisen och efterföljande recession blir och hur mycket som kan räddas med politiska beslut.

Jag tycker att en hel del aktier har rimliga eller t.o.m. attraktiva värderingar i ett femårsperspektiv, men högst sannolikt ändå kommer falla väsentligt i en recession 2012. Om man köper nu får man kanske 5-10% årlig avkastning kommande 5 år, men om man köper relativt trygga kvalitetsaktier först i en tänkbar panik sommaren 2012 kanske man startar med 50-100% avkastning första året. Börsen som helhet är kanske rimligt värderad, men finansaktier stökar till det eftersom de kan bli hur billiga som helst om oron fortsätter.

Långsiktiga köpidéer

2011-09-23T14:28:00.001+02:00

Jag har åkt av banan i år. Det är bara att erkänna att jag gjort helt fel. Vissa tycker att det är ok att tappa 5% när marknaden ser ut som den gör i år, men det tycker inte jag. Det är USELT! Alla förluster är oacceptabla. Året är dock inte slut och jag sätter fortfarande hoppet till ett relief rally.

På en helt annan, mycket långsiktigare, bog har jag och några vänner börjat fundera på vad och när man ska köpa privat om det blir riktigt illa. "När blod flyter på gatorna".

De vanliga kandidaterna är företagsobligationer, aktier och fastigheter. Alla tre kan vara nog så bra och kanske bör man kombinera dem, men hus har jag redan och företagsobligationer och aktier är ungefär samma sak så för min del blir frågan mer vilka branscher jag ska köpa om det rasar rejält kommande året och var och till sist vilka specifika aktier jag tror det kan handla om om pricet är det rätta.

BRANSCHER
Olja: brist på olja tills dess att alternativen utvecklats om 10 år. Om majors är billiga är de intressanta och det lär de bli i en recession
Oljeservice: säkrare än olja och blir ännu billigare i en recession. det gäller att hålla koll på vilka som överlever
Kapitalvaror: gruvutrustning kommer behövas länge än. Även ett långsamt växande Kina och indien behöver råvaror
Detaljhandel - kläder: om alla Kineser ska ha H&M-byxor...
Detaljhandel - mat o dyl: Detaljhandel är nästan det enda som verkligen funkar över tiden. Jag gillar't
Detaljhandel - verktyg och hemmafix: Kan funka
Konsumtion - bilar: överetablerat
Konsumtion - lyx: kan funka, men vilken häst vågar man satsa på
Tjänster - säkerhet: inget att hålla i när det blåser. personalen tar vinsten eller startar eget. inte min kopp té
Tjänster - restaurang: ej uthålligt
Tjänster - resor: ej uthålligt
Tjänster - personal: ej uthålligt
Tjänster - inspektion: ser ut som bra sekulär tillväxt. Intressant
Transport - shipping, express mm: ökar i takt med världshandeln. Har potential inom rätt segment.
Teknologi - mjukvara: bra skyddad verkstad för de stora och alla produkter innehåller alltmer intelligens och mjukvara
Teknologi - PC, lagring och nätverk: hmm, lagring behövs i exponentiell takt. kan vara nåt. EMC?
Teknologi - halvledare: tuff konkurrens, jobbig investeringscykel. Säkert bra, men inte för mig.
Teknologi - ny teknologi, robotar, solceller: spännande krydda. Jag tror robotar blir framtidens iPhone - din oumbärliga följeslagare, eller först framtidens sport/lyx-bil dvs något man visar upp
Läkemedel: patentproblem, intrång, godkännande mm är jobbigt och branschen blir allt billigare, men de sitter på bra kanaler, bra forskning och snart kan det smälla till rejält igen. En slow burner inom genteknik och stamceller
Hälsovård: tveksamt. Regeringar måste spara under lång tid framöver, men om det blir inprisat kan allt vara intressant
Bioteknik: jag gillar tanken på fungerande kosmetik, stamcellsforskning och biobränsleproducerande bakterier
Bygg - anläggning: klart det ska byggas i framtiden, rätt bolag till rätt pris funkar alltid
Bygg - bostadshus: klart det ska byggas i framtiden, rätt bolag till rätt pris funkar alltid
Telekomtillverkare: Jodå, kan vara nåt
Telekomoperatörer: jobbig balans mellan konkurrens, nationell stolthet, fragmentering, myndighetstillstånd mm, men de blir ofta riktigt billiga och med hög direktavkastning
Basvaror - byggmaterial: jag kan för lite om detta
Basvaror - kemi: jag kan för lite om detta
Basvaror - gruvbolag: metallerna behövs, gruvbolag behövs. Rätt pris i en recession så kan det här bli riktigt bra. Det gäller att se upp för klåfingriga regeringar bara.
Basvaror - skog: kan vara bra på rätt pris
Bank: helt out of favour just nu, men någonstans bildas en botten då de har mycket kapital, fina balansräkningar och kan växa med ekonomin. Starten kan bli explosiv när de bottnat, men ett gäng kommer gå omkull också. Alla de stora nordiska ser bra ut till rätt pris.
Försäkring - liv: läskigt med livförsäkring när räntorna är låga, stater sparar, livslängden ökar osv
Försäkring - sak, åter: det här är bra business, både motorförsäkring och återförsäkring/naturkatastrofer mm. De mår bättre när räntan är hög, men en låg ränta ger alltid möjligheten att räntan stiger med tiden varför de kan vara billiga när man går in.

GEOGRAFI
Sverige - känns tryggt. Välbekanta, välskötta, väl genomlysta företag, tex H&M
Norden - ganska nära och bekant, inte minst norska oljeserviceföretag
Västeuropa - same same, but different. Då vi saknar teknologisektor i Norden kan alltid SAP och Dassault vara intressanta
Östeuropa - lite läskigt. Potentialen kan vara stor, men jag kan ha svårt att lita på att jag får tag på kvalitet. Fördomsfullt av mig, men ändå.
Ryssland - värre än Östeuropa
USA - här finns det bra företag, bra människor, bra företagsmiljö. Många bolag kan vara intressanta. Microsoft är redan billiga, men det kan bli ännu bättre läge.
Sydamerika - kanske något gruvbolag, gärna listat i Europa eller USA
Asien - Kina: kanske. Men då ska det vara riktigt billigt
Asien - Vietnam etc: inte dumt alls, men jag gillar inte att kommunisterna börjat vansköta landet igen just när de verkade öppna upp för kapitalism
Asien - Japan: snart deras tur kanske. Robotar kan bli riktigt stort och Japan ligger riktigt bra till
Asien - Indien: hmmm
Afrika - Sydafrika: relativt civiliserat och kan dra nytta av resten av kontinentens återkomst
Afrika - Nordafrika: lite för osäkert område, jag vill hellre ha trygga kvalitetsinvesteringar än osäkra raketer
Afrika - Ekvatorialafrika: värre än nordafrika
Mellanöstern - aldrig!

BOLAG jag hoppas blir billiga nog för mig att gå in långsiktigt privat
SAP
Microsoft
Oracle
EMC
IBM
Google
Dassault Systèmes
Nordea
DnBNOR
Danske Bank
Sampo
Zürich Financial Services
FedEx
H&M
Inditex
LVMH
BHP Billiton
Rio Tinto
Swedish match
Oil Service Holders Trust ETF
Transocean
Statoil
Atlas Copco
Volvo
Intertek
Bureau Veritas
Hufvudstaden
Skanska

Sen behöver jag göra mer research på intressanta företag i t.ex. Sydafrika och Japan - särskilt inom robotik och afrikansk infrastruktur

Fyll gärna på med fler idéer och motargument bland kommentarerna

Svensk strateg ser snabb uppgång följt av djup nedgång

2011-09-20T09:34:00.001+02:00

"Så vart lämnar det här oss nu? Börsen diskonterar ett EPS fall på 28% från toppen med OMXS stängning igår. Vinsterna faller som bekant mellan 44-65% i lågkonjunkturer (se nedan) . Det kanske inte blir en lågkonjunktur - men eftersom varken du eller jag vet det MEN framför allt att givet att så många indikatorer pekar på att vi står på brytgränsen, så måste vi diskontera en lågkonjunktur tror jag innan risk/reward blir riktigt bra på börsen - fram tills dess är det kortsiktiga gissningar/flöden/paintrades och inte en solid värderingsplatta vi står på."

USAs ekonomiska utveckling ungefär som väntat

2011-09-16T16:38:00.001+02:00

USAs BNP-bana är ungefär som genomsnittet för länder som gått igenom en finanskris. Kanske lite sämre hittills.

ännu en vanlig vecka i euroland

2011-09-15T09:44:00.001+02:00

Ned och upp 10% är vardagsmat nuförtiden. Jag hörde att gårdagen var den värsta dagen på flera månader för många fonder så många är korta nu. Vem vågar köpa - mer än jag förstås?

Olivetree: "And consistent feedback from many funds was that y/day was one of worst days of performance for months"

Bra om makroekonomi från ZeroHedge

2011-09-14T16:12:00.001+02:00

Grice:

Those advocating the creation of inflation, or fiscal stimulus are doing so because that's what the system of logic known as 'theoretical macroeconomics' teaches. Yet this system of logic with its deeply flawed epistemological foundations is what brought us here in the first place! The macroeconomic body of knowledge represents no such thing – a cacophony of faiths would be more accurate. The instruments and gauges it recommends policy makers rely on – CPI, trend growth, output gaps, NAIRUs, budget deficits, debt/GDP – are subject to such wide conceptual ambiguity, not to mention estimation error, as to render them utterly meaningless. The fact is the captains of our ship have no reliable gauges. They have no understanding of what a yank of this lever, or a push on that button will ultimately achieve. They just think they do. Intoxicated by trumped up notions of what they know and understand, the drunk driving of macroeconomists is what led us to where we are today.

Positiva tankar från Citibank

2011-09-14T13:54:00.001+02:00

1 - where is that recession again? Don't get me wrong. De-leveraging consumers AND governments are NOT a prescription for growth. Many European governments are technically bankrupt. It is tough to see how Italy can refinance, but only last month the same was said of Spain, whose CDS now trades almost 100bps below Italy........ It is tough to see why the West should see recovery when swathes of consumers have been de-franchised by tighter credit. However, this has been true since the depths of 2009. Hopeless though the outlook may seem, it is not so much the economy that changes, as investor sentiment towards it. Many "economists", but also investors were happy to invest on a basis of 3.5%-4% US GDP growth as late as this January or February. All-time highs in many cyclicals were being dismissed as the "different this time" this time. Now sentiment is 200% consensual recession. Before we have any evidence other than some consumer and business surveys....

Not only have the airlines reported strong trading. US railroads report little change in railcar traffic. The ATA reports little change in US truck tonnage being moved. The SOX index of early cyclical semi stocks is showing signs of life??? (see chart below) Where are the profit warnings at the Frankfurt Motor Show? Did you read the Cummins statement and long-term outlook? Steel Dynamics goes UP on a profit warning.....What happens if US ISM jumps to 52 or 53 next month???? CIti's US economic surprise index has been improving for weeks now......If volumes of traffic / freight are unchanged, has the whole business world missed the coming recession, again? Am i just too early to question the consensus? Or are we forecasting the recession we have just been through? This in many ways is NOT 2008. Absolute credit levels remain too high, but credit standards are not tightening as in late 2008 (in fact US commercial loans are GROWING - at least for now). Western consumer end-markets have hardly recovered from their 2009 lows - with US car sales still at less than replacement 12m levels for the 2nd year in 100, and housing activity at 100-year per capita lows. Many European economies have already collapsed. In contrast, EM consumers and capex investment are at record levels, supporting global demand, and offsetting lack of growth in the West. Inventories in most businesses are not extended as they were in 2008. Corporate debt and liquidity is still fully prepared for a closed credit market, even at July all-time low costs of credit. Many corporates have improved pricing power, as higher 2010 raw materials costs, and tight capacity post 2009 cuts leave utilisation in many industries above 100% (of a much smaller capacity base). Western labour has zero pricing power,supporting margins further. Western currencies continue to devalue, further driving local currency profit margins, and interest rates remain (as they will) at record lows.

Thus, consumer continue to de-lever very slowly, as they were.

Governments will de-lever only when they are forced to (hitting the same construction, defence, low-end consumer markets they were already hitting). But none of this has changed. GDP growth is already slow - and it will stay that way. However, unless we assume a collapse in EM demand, as well as that in the West, it is tough to see where the consensual global earnings depression comes from just now.

2 - how can earnings be so divorced from GDP? Investors continue to associate their GDP views with the S&P. However, the S&P trades on earnings, the multiple driven by risk appetite but also by rates and bond yields, both close to zero. If earnings hold up, markets are actually very cheap relative to bonds. How is a sub 2% yield on US/German government bonds (both blighted by liabilities not even accounted for yet) a safer investment than a 4-5% dividend yield from a global cyclical / industrial / consumer leader benefiting from EM growth and low developed market costs and interest rates? Are S&P earnings really still driven by US GDP? For banks, construction, retail maybe yes. But for the other 80% of the S&P constituents, growing EM markets, high commodity prices, falling labour costs, rising rents, low int rates, and a low USD all drive high earnings, almost completely divorced from US GDP, and in the case of int rates and USD, actually helped by it. On this basis, the winners of 2010 should continue to be the winners. Exporters and global leaders with strong balance sheets and pricing power will continue to benefit. Japanese investors saw the same in the 1990s,as exporters to the US boomed, whilst Japan-dependent companies languished. As in 2010, this points to industrials, materials, and China / EM consumer plays. Where would you rather be? Earning 1.9% in USTs?

Conclusion

Global extreme recession consensus is providing some buying opportunities in global leaders in industrial and consumer markets.

Of course forecasts will come down, especially from overly extrapolated 2012 margin expectations. But that is priced in. Autos have given up 80-90% of their 18-month outperformance versus defensive pharmas in just a month. Are they at trough in a full-blown recession, of course not, but the relative risk reward has shifted sharply.

Hoiward Marks förklarar augustikraschen

2011-09-08T09:23:00.001+02:00

Howard Marks om Augusti, så som han citerades på Zerohedge:

Oaktree's Howard Marks once again cuts through what he perceives is the market's irrationality to explain what, to him, was the cause of the historic market collapse in early August: "Markets usually do a pretty good job of coping with problems one at a time. When one arises, analysts analyze and investors reach conclusions and calmly adjust their portfolios. But when there's a confluence of negative events, the markets can become overwhelmed and lose their cool. Things that might be tolerable individually combine into an unfathomable mess whose extent and ramifications seem beyond analysis. Market crises are chaotic, not orderly, and the multiplicity and simultaneity of contributing causes play a big part in making them so. It's my sense that it was the simultaneous nature of these occurrences – in addition to, or perhaps rather than, their force individually – that rendered the markets so incapable of maintaining their equanimity.Certainly that was the case in early August. For the first time in history, the Dow Industrials either rose or fell by at least 400 points four days in a row... Importantly, we saw the onset of one of those negative feedback loops where intelligence is imputed to market developments. We're told the falling prices reflect problems lying ahead, and thus investors sell in response to the message being provided by . . . investors who're selling. Again, I think it was the collective force of these things that convinced people the world was a scary place. What could be worse than the convergence of a number of major worries whose extent, interaction and solution seem beyond comprehension."

Alltså: det blev för många orosmoment på samma gång, snarare än att de var så himla farliga. Dessutom tolkades marknadsnedgången som om den innehöll relevant information om kommande negativ ekonomisk utveckling.

Förklaring, utredning... Tappat det? Varför är jag lång?

2011-09-06T22:10:00.000+02:00

Jag hade fel halva hösten, läste marknadens reaktion på QE2 helt, men kom tillbaka rejält på slutet. Jag hade rätt negativa inställning i inledningen av året, utnyttjade Japankatastroferna och återsvinget i det närmaste perfekt, men sedan dess har jag vandrat i Golgata i fyra månader och september ser just nu ut att bli en femte månad i rad då jag ser ut att vara helt i otakt med marknaden och helt enkelt är en bluff, en idiot, inte mer värd på marknaden än vem som helst som kliver in från gatan, antagligen mindre. Förstår jag ingenting? Hur tänker jag egentligen?

USA är till 99% sannolikhet på väg ned i recession eller åtminstone en djup lågkonjunktur och mycket långdragen återhämtning. Orsaken är höga skulder och budgetunderskott vilket tvingar fram publika besparingar. Se nedan för detaljer eller hoppa över några stycken till hur jag kan komma fram till en långposition.

RECESSION

Publika besparingar sänker BNP ("aggregate demand"), vilket både minskar konsumtionsutrymmet för offentliganställda, bidragstagare, pensionärer, skattebetalare och minskar konsumtionsviljan hos de som har råd att konsumera men väljer att spara pga osäkerhet om framtiden. Företagen har gott om pengar, mer än någonsin faktiskt, men väljer att hålla igen på löner, på nyanställda, på investeringar eftersom alla andra (staten och konsumenter och andra företag) håller igen och väntar på bättre tider. Det slår i sin tur på löntagare/konsumenter och på statens skatteintäkter, vilket får ekonomin att sakta in ytterligare eller rent av ta ett kliv till nedåt i recession.

Storleksordningarna är sådana att USA mycket snart har ca 100% statsskuld/BNP och fortfarande 10% budgetunderskott. För att bara upprätthålla en sårbar balans med 100% statsskuld vid en ränta på 2% (1% reell, 1% inflation) skulle USA behöva gå till 3% nominell tillväxt (t.ex. 2% reell och 1% inflation) och 1% underskott. För varje procentenhet högre tillväxt landet klämmer ur sig kan de antingen tillåta sig 1%-enhet större underskott, klara av en procentenhet högre ränta om långivarna började knorra, eller allra helst betala av på statsskulden (på 20 år kan de då vara nere i 75-80% statsskuld och åtnjuta både lägre räntesats och mindre underskott. Då vore de på rätt väg på allvar).

För att nå denna ömtåliga balans måste underskottet omgående ned till 1-2% medan räntan stannar på 2% (dvs Kina måste fortsätta köpa USAs skuldpapper, vilket de faktiskt kan antas vara intresserad av om USA får ned sitt underskott). Att minska underskottet med 8-9 procentenheter utan att andra (konsumenter eller företag) är redo att fylla luckan (snarare tvärtom) kan medföra förlorad tillväxt i storleksordningen 8-10%. Om detta genomförs på 2 år (2012-2013) faller den nominella tillväxten sannolikt till 0-1% från 4-5%, vilket innebär negativ real tillväxt, dvs recession . Statsskulden kommer fortfarande öka något i detta scenario, men inte mer än att balansen ovan avrundat kan upprättas 2014 och framåt. Detta förutsätter samtidigt radikala åtgärder avseende Medicaid, medicare och pensionssystemet.

Det ser ungefär likadant ut i större delen av Europa (värre för PIIGSen, bättre för Tyskland och Norden, ganska illa för Italien, Frankrike, Spanien, UK) och riktigt jobbigt ut för Japan som har värst situation av alla om invånarna börjar konsumera, investera istället för spara i japanska statsobligationer. Det senare är dessutom snarast oundvikligt av demografiska skäl.

Det är mer sannolikt att ett, flera eller alla ovanstående länder misslyckas med uppdraget att på ett kontrollerat sätt ta sig till balans - särskilt när de alla försöker spara samtidigt och det kinesiska dragloket stramar åt för att undvika liknande problem.

Recession kommer dessutom leda till ytterligare kreditförluster, bankkollapser, minskad kredittillgång, ytterligare avmattning osv som dessutom gör den efterföljande återhämtningen desto långsammare då en hel generation både konsumenter och företagsledare lärt sig att undvika skulder, risk och överdriven konsumtion.

LÅNGPOSITION

Vi känner alla till ovanstående s.k. "debt arithmetics". Vi vet också att de europeiska ledarna, representanter för EU, för Tyskland, för IMF mfl har väldigt svårt att komma överens om hur problemen ska lösas. Vem ska ta risken för Greklands skulder? Kan Tyskland acceptera s.k. eurobonds där landets skattebetalare i praktiken står risken för att slösaktiga sydeuropéer fortsätter precis som förut? Marknaden har också tagit hänsyn till mycket av detta genom att sänka europeiska aktier med över 30% sedan toppen i april.

Jag tycker inte att det fallit tillräckligt givet att vi kanske står inför 2 års recession i USA (i ett sådant scenario ska vi garanterat ned under bottnarna från 2008-2009), men nedgången har tillfälligt diskonterat mycket sämre makrosiffror och företagsresultat än vad som sannolikt kommer presenteras i t.ex. Q3 och Q4. Dessutom upplever jag att det mer och mer har blivit "självklart" att aktier ska falla, att strateger, analytiker, förvaltare och journalister ska visa att de förstått dynamiken och således är negativa. Det tycker jag är en bra grund för en rejäl rekyl, katalyserad av mindre dålig ekonomisk statistik och pådriven av short covering och kanske tillfälliga överenskommelser i Europa som minskar den akuta finansiella stressen och sannolikt dessutom ytterligare kvantitativa lättnader av den amerikanska centralbanken.

Jag tycker att detta är värt att investera/spekulera i. jag tycker t.o.m. att det är min plikt att ta denna position, denna risk. Jag tror dessutom att det är ovanligt att ha den hållningen just nu, men det är inte för att jag vill vara contrarian, utan för att jag tror att marknaden har överreagerat och att den sällan faller i ett rakt streck hela vägen till sin botten.

En heltvanlig vecka på jobbet

2011-09-06T14:14:00.001+02:00

En helt vanlig vecka på jobbet glider förbi... Inget konstigt alls, förutom att man kan få psykiska men för livet av den här branschen.

Jag är i alla fall fortfarande opportunistiskt lång, dvs jag gick lång kortsiktigt och hade fel, men vägrar sluta tro på en rekyl. Nu tillhör jag den onda Keynesiansidan som ropar på myndighetsåtgärder (trots att jag vet vart det leder i slutänden).

CITIs index över makroöverraskningar

2011-09-01T10:24:00.001+02:00

Det hade varit farligt att lita på detta index för tidigt, men nu ser trenden ganska stabil ut. Jag köper mer idag, men dansar nära utgången för det här är prostitution på sund analys.

Jag ger upp blankningen, går neutral (lite lång) tills vidare

2011-08-31T17:08:00.001+02:00

Jag är fortfarande mycket negativ till ekonomin, men marknaden verkar säljtrött. Hur ont det än gör att gå emot min övertygelse har jag köpt dyrt i eftermiddag och lagt mig neutral (lite lång faktiskt men inom felmarginalen). Marknaden nosar sig till ett QE3 eller liknande och alla spelar "sista idioten"-spelet och köper för att andra köper eller kommer att köpa. Vi som är korta eller underviktade tvingas in förr eller senare.

Jag väljer att tvingas in nu.

Jag är fortfarande övertygad om att det blir recession i västvärlden och att aktieindex ska ned 20-50% från dagens nivå fram till någon gång 2012, kanske 2013, men om vi först ska upp 10-20% på några månader så måste jag ha styrka att korta då (när? november? redan i oktober? eller så sent som december?) och har därför tvingats köpa tillbaka mina korta positioner.

Makroanalys från Nordea. OBS, negativ vinkling.

2011-08-30T17:13:00.002+02:00

Så här skriver en av de mer finurliga tänkarna bland svenska makroanalytiker (jag har ganska svårt att se hur man ska kunna lyfta ekonomin eller börsen...):

Jag kanske får vänta lite till innan makroprognosmakarna och policy makers börjar säga det i klartext; vi går mot recession i USA och Europa, kanske bara en kort tid, men ändå.

Dagens Business Climate Indicator från The European Commission avseende augusti, med andra ord före alla PMIs som kommer de närmaste dagarna.

Nedan. Business Climate (lila kurva) och Industrial Production (svart kurva) snart genom nollan (röd linje).

Bara en tidsfråga innan Y/Y blir negativt. Kan bli lite tråkigt nästa år.

Economic sentiment Indicator redan nu genom long term average (röd linje)

Consumer Confidence väl igenom long tern average. (svart linje)

Industrial Confidence på väg rakt ned, har hållits uppe av Tyskland.

Nu har de flesta regionala PMIs kommit i USA (Chicago i morgon). Det ser inte så lovande ut inför torsdag. Prognos 48,5.

Blå linje = Philly, New York, Richmond, Dallas och Kansas

Grön linje = Philly Fed och Empire (New York).

Röd linje = nationella ISM.

Håller gamla samband mellan ISM och BNP blir det lite tråkigt nästa år.

Nomuras Bob Janjuah berättar precis hur negativ han är och varför. Jag håller med.

2011-08-23T16:10:00.001+02:00

It‟s only just begun...

To kick-off, please be careful about taking too seriously views which claim that the

markets, over the last few weeks and months, are over-reacting, or views that claim

that markets are behaving in a surprising manner. Whilst precise timing has surprised

even me a little – see below – anyone who has followed my work or Kevin‟s work over

the last few months and more broadly since late 2006/early 2007 will know two things.

First, rather than an over-reaction we both feel that markets are, finally, beginning to

price in the kind of „new normal‟ which we have talked about for years. The one where

weak trend growth and fast-deteriorating policy credibility and poor policy effectiveness

are the norm. This process has only just begun. It will not be a straight line down, but

the secular (bearish) trend for risk assets is, to me, now clear and, with hindsight, this

bear leg began in Q2 2011. Second, the drivers of this bearish secular trend are

precisely those which we have been writing about at length over the last 10 months, so

one should not see any of this as a surprise. Turning now to a number of more detailed

thoughts:

1. I was wrong on the very short-term tactical call. I got greedy. I was looking for

one last mini bull-run up in risk as the perfect set-up ahead of the resumption of the

secular bear. I felt that sentiment and positioning were pointing to one more move

higher. Also, S&P moved its US sovereign rating at least a quarter before I had

expected. Nonetheless, I am mighty glad I refined and highlighted my S&P 1280

bear alert level/stop loss in my last note in July. Phew!

2. To reiterate, I am bearish on a secular basis, and in the big picture we have

now commenced the third leg. Leg 1 was the nasty bear from the Q3 07 highs to the

Q1 09 lows. Leg 2 was the policy-funded rally from Q1 09 to Q2 11. This Leg 3 will, I

think, last deep into 2012, and likely beyond. We are in a balance sheet recession

which will take at least 2 to 3 more years to clean up. The cost of capital will keep

rising. The outcome is weak trend growth – I feel 1% pa on a 2 to 3 year basis in the

balance sheet impaired West is the central case. Soft patches will be the norm.

Cushions against economic shocks will be thin/non-existent. Aggregate real Earnings

and Incomes will stagnate/fall. Defaults (amongst weak balance sheet corporates,

consumers, AND sovereigns) will rise and P/Es will fall. In this world, and using the

S&P 500 purely as a risk proxy, I see 'fair value' for the S&P down in the 800/900

area. I think we will see these levels trade in the next 12/15 months. And we may

even „undershoot‟ to levels last seen at the lows of Q1 09. For this year I still expect –

as I have said all year – that between now and end 2011 the S&P will trade, as a low

print, in the low-1000s.

3. In my view the market remains too optimistic and full of hope. In particular the

sell-side remains too hopeful on trend growth. (I think Q2 11 US GDP will be

revised down heavily, and H2 11 and 2012 expectations are, I think, way too high.)

Further, the sell-side remains way too addicted to policy and policy makers. Over the

next year I feel that all the things we have talked about all year – weak trend growth in

the West, growth risks in EM as the focus remains on combating inflation and

excessive credit creation, euro zone restructuring, and fast diminishing policy maker

credibility, policy ineffectiveness and policy options - will get priced into markets and

asset prices. These last few weeks and months are the beginning of this process.

As I write all eyes - for now - seem to be focussed on Bernanke and Jackson

Hole. Why? I don't know. After all, QE2 was – in the eyes of, many - a dramatic

failure. Bernanke will likely disappoint the more bullish expectations with his

Jackson Hole speech, but as I have said all year QE3 is coming in late 2011/early

2012, once S&P trades at 1000 and once the unemployment rate hits 10%.

However, if QE3 comes as a de facto redux of QE2, then this will I feel be a major

policy error. It may „help‟ markets for few short weeks, but in reality such QE3 will force

EM to slow down even harder (China hard landing anyone?) as such a form of QE3 will

simply reignite food and energy price inflation for EM. And for the West such QE3 will

simply act as an even bigger de facto tax on the Western consumer. All at a time when

„official‟ fiscal policy is already being tightened in the West. I think that any QE3 which

is a de facto redux of QE2 will be a critical step towards a collapse in policymaker credibility amongst the markets and amongst the real economy.

4. The secular bear market will not be a straight line down in my opinion. Short sharp counter trend rallies will occur, but the secular trend will be clear. Such rallies will sometimes be driven by the occasional „strong‟ patch in global growth. But in particular look out for Fed QE3 (as mentioned above), and QE2 in the UK (I think the UK has a more credible case for more QE than the Fed). Fed QE3 (see above) late in 2011/early 2012 will likely drive the sharpest such counter trend rally. And markets will likely seriously start pricing it in beforehand, likely once S&P hits low-1000s and once (even) the (official) unemployment rate hits 10%. Such a QE3 may see the S&P move from the low-1000s (my long stated low target for the S&P for 2011, which I expect to see in the next 2 months) back up to say 1200.

QE1 had a useful shelf life of about 12 months and about 600 S&P points. For QE2 this useful shelf life was six months and worth about 300 S&P points, and the period of 'usefulness' expired well before QE2 'officially' ended. So, for any QE3 which is merely a de facto extension of QE2, I'd expect it to have the same half-life and thus a useful shelf life of, at best, three months and be worth no more than 150 S&P points. Very tradable, but a mere blip in the bigger picture. Such QE3 will not work to achieve sustainable (even just) 'OK' growth, and it will just be another example of the fact that policymakers continue to misdiagnose and thus mistreat our problems. Such QE3 will simply be another example of the gross misallocation of capital by Western policymakers. This ugly policy error is getting the expected response from the real economy and the private sector - they are „hunkering down‟ and getting prepared for bad times ahead. Time, and ultimately the rejection of the print/pump/borrow/spend policy framework, still deeply embedded in the West, will be the cures and will drive, in time, a sustainable recovery led by the private, and not public, sector.

In the euro zone, the options are clear I think. It's either full, explicit fiscal union where Germany and the inner core pay up. Or we end up with a 'neue-euro zone' in which certainly three, and perhaps more, of the existing members of the current club – those with the weakest balance sheets – are „ejected‟ from the euro zone (not from the Euro) and put under some form of multi-year „conservatorship‟ for 3/5 years, during which time these economies undergo meaningful debt and economic restructuring, with conditional assistance from Brussels and the ECB. This means genuine default and real bondholder losses. I cannot see any other solution.

Full fiscal union is many years away. So genuine and meaningful debt and real economy restructuring seem to me the only choice realistically. The longer we wait, the lower the recovery and the bigger the risk that three goes to five or maybe even six existing members. The sooner the euro zone gets "fixed" real the sooner we can move on. If we can get to this point quickly, then I am pretty certain that markets will be pleased to see a sustainable resolution and this, as well as US QE3 or UK QE2, will be an outcome which can also drive a short sharp counter trend.

5. So, what should investors do? On a two to three year timeframe, the old rule applies. Focus on and favour strong balance sheet entities, whether its government debt, consumer debt or corporate equities. Strong balance sheet, large cap global blue chip non-financial equities and debt will I think offer the best relative value and best risk reward. On a one-year timeframe I would be extremely risk-averse and outright bearish. And in the very short term, I look for a low-1000s S&P print this year, but thereafter I would also be expecting, as discussed above, to see one last policy-fed hurrah which could see, as a proxy, the S&P up at 1200 by end 2011/Q1 2012. Gold should continue to ramp up, largely irrespective of what happens to commodities in general, as on a two- to three-year timeframe we are – I am sure – going to move away from fiat money and the failed economic thinking of the last 30 years. For now I do not have any strong FX call – I think 2013 could well be the year in which we get the major global currency/money paradigm shift which will be a core part of the longer term solution to our global growth and Western debt ills, but this is a topic for discussion later. As for core rates – the US, the UK and the inner core euro zone - on a 12 month basis I can see 10yr government yields in the US UK and Germany down at 1.5%, maybe lower. If my nearer-term 2011 S&P target is going to prove correct (low-1000s target) then expect such 10 year yields to break below 2% and perhaps even 1.75%. On a QE-fed counter trend risk rally, core governments will of course sell off, maybe to mid-2s in yield terms. On a 12 month horizon I suspect this will be a great entry point.

Fortsatt stora nedrevideringar av vinstprognoser hos de stora analyshusen (här Citigroup)

2011-08-22T16:31:00.001+02:00

Citigroup: "Global earnings revisions were down WoW at a similar pace as last week which was the largest downward revision since Apr'09. Global revisions remained negative for the fourteenth consecutive week"

Är du inte tillräckligt negativ ännu?

2011-08-22T11:22:00.001+02:00

John Mauldins egen robusta recessionsindikator (se hans senaste Thoughts from the Frontline samt bifogade graf) visar att USA redan är i recession eller mycket nära förestående. Han spekulerar vidare i att överansträngda, skuldtyngda ekonomier och misslyckade centralbanksingripanden kommer resultera i en annorlunda (dvs djupare och jobbigare) lågkonjunktur. Dessutom kan den bli mer utdragen eftersom företgsledarna inte vågar investera när ekonoin är osäker, men kanske ännu mer pga osäker miljö avseende lagstiftning, skatter, riktade stimulanser [mot vad?], nedskärningar [av vad?]. Dessutom har centralbanken lovat låga räntor till minst mitten av 2013 så det är knappast någon brådska att knyta upp billig finansiering och börja investera.

Mauldins tankar borde räcka för att skrämma de flesta investerare på några kvartals sikt. OBS dock att börsen förstås kan stiga 15% i en rekyl eller flera däremellan. Jag jobbar dock främst utifrån nedsideperspektivet framöver, med spekulativa neutralpositioner ibland.

Kort och rädd

2011-08-19T14:14:00.001+02:00

Jag är lite kort, har tjänat ganska bra med pengar de senaste dagarna tack vare den extrema nedgången. Jag är samtidigt hela tiden rädd för vilken slags åtgärd myndigheterna ska komma med:

1. totalt förbud mot korta positioner (även befintliga), vilket skulle skapa en enorm short squeeze
2. ett oväntat stort QE-paket som lyfter priset på tillgångar och skapar inflation (dåligt för ekonomin, dåligt för världen, dåligt för aktier på sikt, men sannolikt mycket positivt för börsen på kort sikt)
3. något helt nytt, kanske från Kina, men kan också vara ett Europeiskt samarbete eller något helt oväntat amerikanskt avtal om samarbete över partigränserna

Jag tror dock att det mesta är uttömt och att ekonomierna måste hämta sig av sig själva. Det kommer ske, och utan härdsmälta, men tar sannolikt några år. Det kan då ta några eller flera kvartal innan börsen till fullo tagit till sig vad framtidens vinstnivå blir så börsbotten kan ligga mycket lägre och många månader framåt i tiden.

Min plan A nu är att investera utifrån ett kortperspektiv, men ibland gå neutral eller kortsiktigt lång och liksom mjölka marknaden på pengar på vägen ned.

Subject to change...

/Tyler

Exanes (BNP Paribas) syn på marknaden: -40%

2011-08-19T09:17:00.001+02:00

Far from priced in
The chances of avoiding a recession are fading and with it the probability of the 20%
upside we estimated in such a scenario. A global recession scenario on the other
hand is far from priced in. In a deep (but not extreme) global recession we previously
estimated earnings could drop 35% peak-to-trough, implying a 50% cut to consensus
EPS estimates, a 300bp contraction in EBIT margins and cyclically adjusted PEs derating
to 11.5x.

This would imply downside from current levels of about 40%.

Minskar

2011-08-12T11:03:00.001+02:00

Jag säljer av från ca 50% till 20% nu. Eurostoxx har stigit nästan 9% från botten och jag har börjat bli orolig över marknadens underliga beteende och möjligen också risken för relativt närliggande systemproblem på ett sätt jag inte var tidigare. Jag vågar inte längre satsa på en större bounce, men jag vågar tyvärr heller inte shorta pga risken för förbud och eller en allmän rekyl.

SocGen faller över 21% hittills idag

2011-08-10T16:00:00.001+02:00

Rykten om nedgradering av Frankrike har dementerats av ratingfirmorna. Folk är oroliga över ett krismöte Sarkozy varit på hela dagen. Ryktet säger att en stor fransk bank riskerar gå i konkurs. Italienska banker handelsstoppades. bank-CDSer kraftigt uppåt (marknadspriset på konkursskydd)

Eurostoxx50 nu ned över 4% idag... Det är panik från en redan låg nivå.

Jag kan inte förklara vad som händer. Varken kan eller hinner.

Jag sitter still i båten tills vidare. Antagligen fel som så många gånger tidigare senaste tre månaderna. Long and wrong

Tröstens ord från Redburn. Det här är 1987, inte 2008

2011-08-09T15:15:00.001+02:00

Jag har "lånat" kommentaren från Redburn, men klippt bort deras grafer och gulmarkerat vissa delar. Texten är läsvärd i vilket fall som helst. Om man är lång.

This is 1987, not 2008. Illiquidity is the 100lb ghost, not the 100lb gorilla.

As an enthusiast for equities, this has blown up in my face. This is a very hard environment for our clients, and I appreciate that many have seen major hits to performance and AUM. A full mea culpa is required for being enthusiastic and we scribblers have to tread carefully - but we must tell it how we see it. The '' bear market in governments '', as one client expresses it, has de-railed the post credit crisis ''bull market'' in corporate opportunity that was amplified with attractive valuations. Looking back at my 25 year career in equities, the price action has clear echoes of previous episodes of stress - the 1990's recession collapsing to the Q3 low in 1992; the 1998 emerging markets crisis; the unwinding of the tech boom in 2001-2003; and the unwinding of Easy Al's disgraceful profligacy in the credit crunch of 2008/9.

There is however one market phenomenon - the 1987 crash - that I think is most analagous to this move. I hate to say this after a 25 year career in equities, and we should be most respectful of markets, but I think on this occasion the market has just got it plain wrong, which it clearly did in 1987. Buying then was the right thing to do. Similarily I think that we buy in to this fall. Easy to type, hard to enact, but it is what I think.

Journalists like Gillian Tett, who was a very good commentator on the whole during the 2008 crisis, encapsulated the market's fears eloquently in the FT last week. She makes the point that the 'playbook' is very similar to 2008 with piecemeal policy initiatives having to be superseded by wholesale interventions , and the 100lb ghost (rather than gorilla) of 2008: 'illiquidity'. She argues that the de facto debasement of sovereign guarantee, which has underwritten so much banking funding, means an inexorable next move in the playbook to 'illiquidity' , or credit crunch . It is clear that there is muscle memory, scar tissue at work: but is this 'playbook' concept really justified? And how much has been discounted?

Illiquidity is what did the real damage last time around - it was a challenge to the very essence of capitalism. As to its causes, to read, in retrospect, that financial institutions like Northern Rock were carrying only 5 days liquidity seems like rank insanity today. Barclays in 2007 was running at 20 days liquidity - that is, the number of days before they had to turn to an abruptly unwilling wholesale market for the wherewithall to carry on their trade. The absence of adequate provision for illiquidity, the wholesale duration mismatch, coupled with the invisible hand of CDO squared, led to the seizing up of wholesale markets and the turning off the liquidity essential for economic enterprise. Is there an IKB, Kaupthing or Lehman lurking out there now ? I am sure some will be caught on the hop again, but for the system as a whole I simply don't believe it.

Things are very different now: if we look , for example, at the benighted Lloyds, laden down with the 'legacy' of 'that deal' (as Eric Daniels has found, there is nothing faster than the rolling up of the red carpet), they now sit on some 13-15 months of 'liquidity', before having to raise a single drop from wholesale markets, shareholders or whoever. The same applies with many (but alas, not all) of the banking sector. Yes, capital may not be sufficient to cope with the vicissitudes of Irish or Greek 'assets', but that is an issue for shareholders, for earnings, not for the liquidity essential for a functioning banking system, and as such NOT an issue that redounds with the same materiality on to the real economy as in 2009 .

For companies, the spectre of someone like Nestle being unable to process their payroll (as was the case allegedly in Q1 2009), of inventory clear out to conserve precious cash in the face of collapsing demand and credit lines and so on are just not relevant. The levels of gross cash that companies have maintained to ensure that they are never again at the mercy of the ineptitude of the banking system is at very high levels historically . There was an instructive comment in Barclays recent report:

''Together, resolution of the developed world sovereign debt crisis and a speedy of the bank regulatory reform agenda will give businesses the confidence that many curerntly lack to invest and grow. We note the actions of our clients: for example, the current account balances of our UK small business customers have grown 41% since the start of the year as many retain cash rather than invest''.

Putting aside the self-serving point from Barclays about regulatory reform, the point is that the companies are also subject to muscle memory and scar tissue, but in a ''good way '', that we similarily scarred investors should note. This is important because inventories in many basic industries are running at much lower levels than prior to the collapse in capacity utilisation associated with the termination of credit. Companies have reduced inventory to conserve working capital and free up liquidity - in essence coupled with running high levels of gross cash they have basically deleveraged. You can see, for example, that US steel inventory is running some 30% lower than in the heady days of 2007 , and that we are at a very low level in inventory in German auto and chemicals inventory - instrumental in the hit to P&L in 2009

On the basis that a combination of bank and corporate liquidity is genuinely that - liquidity - it is plain wrong to cite the 2008 playbook, as Gillian Tett many are doing. The curtailment of credit that catalysed the drop in demand, capacity utilisation, and ballooned inventory as a consequence in 2009 is simply not going to happen again to the same degree. The system has liquidity : it has deleveraged. It can cope with reduced demand, systemically. It can cope with the impact of peripheral stress, at least in a liquidity sense.

So the real issue is that the markets' brutal excoriation of the profligacy of selected governments, exacerbated by the fiction at the heart of the Euro, and the apparent absence of magic bullets to further pump prime economies, presages economic collapse in the shape of a double dip. That the US has been downgraded by the rating agencies - who will no doubt do the same for France, the UK - is something that we should not fear. It is an old market axiom that it is always a very good time to buy a share when the rating agencies downgrade - the same should apply to economies as to companies. For sure, we should not underestimate the red rag to a bull that the S&P downgrade represents to the US, and on Admiral Yamamoto's adage about 'awakening a slumbering giant', you should have in mind what will happen to markets when the US gets back its AAA rating, which it will. It is ironic that you pay 38x for the privilege of the UK government's guarantee against the price of any enterprise you care to name - profligacy rewarded, thrift de-rated. Shome mishtake shurely.

The vacuum in political leadership on both sides of the Atlantic has exacerbated this situation, and it is unrealistic to expect the instant gratificiation that the market craves. However there is action that can be taken, and we should not forget that it is history (as Niall Ferguson eloquently puts it), not economics, that is ultimately going to drive Germany to deliver credibility to the European project, whatever that may constitute. The only solutions are a. to break up the Euro, which would create mayhem (and unemployment especially in Germany which is politically bad for Merkel), or b. a full fiscal union whereby the bloc stands behind and guarantees the debts of its members (also politically bad for Merkel, but better than unemployment). The getting there will be tortured, but it is the intent and the direction of travel that matters. Some argue that the markets have to go to the brink to deliver the imperative that delivers this solution: so it will not be a quick fix for markets. But the point is one can clearly see that the severity of this situation is creating a 'reflexivity' for politicians and economic policymakers as much as for economies. The crisis is the catalyst to push Europe's population to support a comprehensive solution that safeguards savings, and preserves German jobs - a point Merkel recognises. A combination of clear direction of travel in Europe, meaning a fiscal rather than chimeric basis to the Euro, and further intervention in the US (possibly initiated with printing of money), will drive markets sharply higher. But it will take time.

All well and good, but what about the other side of reflexivity, that the economies will inexorably slow as financial markets do their worst in the face of political vacillation and process, however well intentioned. Yes, that is inevitable, but markets are barometers not weathervanes. If we accept the premise that there is no lliquidity issue this time, then what we have to do is to understand what scale of reflexive slowdown is priced in to equities. What is clear is that today is that the earnings yield is presaging a major collapse in earnings:

When we look at the IDEAS system we can see a few interesting things: that the implied taxed ROCE at current share prices is at 2002 levels, and fast approaching 2009 levels. What I do like is that in 2002 European industrials returned some 8% on sales - in 2009, which saw the largest drop in GDP since the 1950's, industrial enterprises returned ca 10% on sales. This is the bit we forget in markets like these - the impacts of globalisation, the SAP revolution, the change in the terms of trade with labour, the concentration of industries, the opportunity for the right enterprises in a post crunch economy, the impact of Stern Stewart on industry discipline. And look at that EV/CE valuation in the third chart - the implied valuation of equities is genuinely very low - we have the long term growth in return on equities implied at -11%.

So what to do? Most experienced fund managers are of the view that it will get worse before it gets better. For sure, the market dynamic is that we see a similar rush to reduce equity exposure to that experienced in spring 2003, and this can go on much longer than logic would determine. 2003, of course, ended up being a great buying opportunity - ''ended up'' being the key words, as with 1987. The key question is the scale of fall in earnings the market is discounting, as a thermometer to ascertain whether the level of communal thinking is at such a high level that a contrarian response is required. The rule of thumb is simple - the fall in US GDP in 2009 was equivalent in magnitude (actually slightly greater) to that experienced in 1980 and the double dip in to 1982, incredibly stressed outcomes - but much worse than that seen in 1990/1. So apply a 2009 type reduction in top line, and look at the earnings yield. If you have an earnings yield of 5% of more - i.e. 20x or less earnings cast off the 2009 scenario GDP drop - then you have, absolutely a cheap investment. We currently sit at a PE for EU industrials of 8.9x. If we assume that earnings in aggregate fall 50%, then we sit at an earnings yield of 5.6% against say the bunds which trade at, er, 2.28%. However the aggregate fall in industrials EpS in 2009 was 28%, not 50%: so the earnings yield would be 8.1% in that scenario, or nearly 3.5x the return on risk free at the nadir of the cycle. We have analysts here at Redburn especially in the cyclical areas running their models on 2009 top line drops - for example, we have Cap Gemini trading at a 7.7% earnings yield on trough earnings, Rexel at 5.5%, BMW at 6.6% (this latter assumes no scrappage, China -5%, Brazil -7%), BASF at 6.3% etc etc. I can't even tell you how cheap VW is!! There are other ways to skin this cat (e.g. companies with net cash at say 25% of market or more - Infineon for example at 40%) but this all says that markets are absolutely cheap.

I shall report back on more detailed work by company, but the real message is that the market is already pricing an outcome that is similar to that engendered by the near death experience of capitalism in 2009. The 100lb gorilla - illiquidity - is in reality a 100lb ghost. The point here is I do not think we shall have another near death experience - a slowdown for sure, maybe quite a tough one, but shares are pricing in something much worse. The answer is that there are two constituencies who are scarred by the experiences of 2008/9. The companies and financial institutions, who have hoarded liquidity and deleveraged their business models to never again experience 2009 again or be in a position of reliance upon wholesale markets for funding; and investors, who clearly are behaving as if there will be an inevitable repetition of 2009, and driving down values to reflect this out-turn. That is a major point of conflict. The only constituency who appear not to have been scarred in their behaviour are the politicians but that moment rapidly approaches - the markets will see to that. The alignment of all three constituencies is, in my view, inevitable, and at that point the value of equities will out. There is no rush in these types of liquidity driven markets, but we have to be ready to buy, not sell. The wholesale shift in to defensives - and notably the 'lazy defenaives' as one colleague puts it - is eloquent of other alternatives for investment. My preference if for high ROCE businesses with a cyclical element.

Jeremy

ps As a final point, don't forget that there is some good news out there : ''Japanese July machine tool orders out at 7am still showing robust year on year increase of 34.6%, up 21.7% domestically and 41.5% export. AT Y113.2bn, both domestic (Y35.6bn) and export (Y77.6bn) were at 3rd highest levels so far this year.''

Köp på 666?

2011-08-09T08:18:00.001+02:00

Igår föll S&P 500 6,66%

I finanskrisen bottnade S&P på nivå 666

Köpläge? Nja, det kan ju falla till NIVÅ 666 igen förstås (nu 1119) och kanske ska det också, men jag satsar ändå på att det kommer en short squeeze på vägen. Det gör ju oftast det.

Det är ingen hemlighet att jag köpt småposter på vägen ned, så också vid stängning igår kväll, så jag talar i egen bok. Jag hoppas verkligen slippa kasta in handduken och det suger verkligen i magen när det faller på det här sättet. Det är å andra sidan ofta ett bra tecken. Jag ogillar verkligen att ha fel, men i grunden gillar jag att marknaden nu verkar ta problemen på allvar. Vi kanske får en välbehövlig generationsutrensning nu till slut.

Kort sikt: Jag har tyvärr inte mycket mer att komma med nu än att det "aldrig" faller i en rät linje på det här sättet - inte ens under en finanskris.

Sannolikt ett bra köpläge på en veckas sikt

2011-08-08T16:26:00.001+02:00

Marknaden faller igen, nu på nedgradering av bostadslåneinstituten Fannie och Freddie. Det är antagligen ett bra köpläge på Eurostoxx50 2306 eller tex OMX 908 (just nu alltså), men det gäller at ha buffert och nerver av stål.

Om marknadens slumpmässighet

2011-08-08T12:37:00.001+02:00

Från Vitaliy Katsenelsons marknadsmail [vitaliy@katsenelson.com], angående anonym fråga om man väl åtminstone borde kunna förklara marknadsrörelserna i efterhand.:

I understand why financial TV does this. You are not going to stay tuned to financial TV all day long if all you hear is that the market went up 150 points because it did, and then declined 250 points because it does that from time to time. This would be some boring TV.

In reality, market movements – including intraday, daily, and monthly movements – are largely random and not predictable. Explaining what they do tick by tick on a continuous basis has as much value as trying to come up with a rational explanation why the ball landed on the 9 on the roulette table in Bellagio instead of 10.

Taleb i Black Swan gör caset längre och tydligare och förklarar varför varje börsrörelse kan ha miljoner orsaker, gamla som nya och i oändliga kombinationer. Det är lönlöst att pinpointa exakt vad som orsakade vad eller hur framtiden ska se ut. Det hindrar dock inte mig från att försöka outsmarta gruppsykologin på börsen, grundat i fundamental analys av konkreta värden, men jag har förstås ändå ofta fel. Väldigt ofta och väldigt fel, men konstigt nog med mycket gott resultat över tiden.

Just nu: Jag tror vi ska A) upp 10% från nu inom någon, några veckor och sedan B) ned 25-30 procent därifrån till våren 2012. Det är bara en vy, ett riktmärke just nu, baserat på de STORA problem med besparingar och tillväxt alla utom företagssektorn står inför. Därefter, oavsett om A och B inträffat eller ej börjar det bli dags för C) en investeringsledd, cyklisk uppgång som kanske fortsätter i en hausse med gen- och robotteknik. Kanske blir rörelserna större, kanske blir nedgången längre. Kanske blir botten djupare. Volatilt lär det vara på vägen hursomhelst. Och jag tror vi ska ned ganska djupt (ca 2008-botten?) innan det är dags för en rejäl uppgång. MEN, kom ihåg huvudbudskapet: Det går INTE att spå börsen. Det går däremot kanske att haänga med den, hänga med i svängningarna och parera lite intelligent när det verkar överdrivet positivt eller negativt.

Går lite lång, ca 20%

2011-08-04T17:11:00.001+02:00

Köper lite här på nivån 2420i Eurostoxx 50.. Går ca 20 prc lång. Taktiskt. De ska ut inom några dagar tänker jag mig.

Täcker taktiskt kortsiktigt, går neutral till marginellt lång

2011-08-04T16:30:00.001+02:00

Täcker: Eurostoxx 50 på ca 2450.

Hoppas på säljlägen inom några dagar

Anatomy of a bull

2011-08-04T13:47:00.001+02:00

Från Jean-Paul Rodrigue:

Main Stages in a Bubble: http://www.flickr.com/photos/benfm/3349053054/

-med anledning av uppgången i guld som fortfarande inte nått den avslutande riktiga haussefasen

Mer om det negativa

2011-08-04T13:15:00.001+02:00

Eftersom jag skriver så lite publicerar jag min senaste kommentar direkt i huvudbloggen också

Tyler sa...

Många tankar och det finns inga riktiga eller definitiva svar. Makroekonomiskt tänk kan alltid leda till en positiv eller negativ spiral och en aldrig så liten faktor/antagande är avgörande för riktningen.

NU tror jag att den avgörande faktorn är att företagen sitter på kontanter som de är rädda för att använda pga osäker spelplan på alla sätt.

En ytterligare mycket negativ faktor är att staterna har använt upp "allt" sitt ekonomiska krut till att rädda banksektorn och försöka kickstarta ekonomin. Nu "måste" regeringarna spara fast de helst skulle vilja stimulera... och privatsektorn kan, men vill/vågar inte kompensera med investeringar.

ON/OFF låter som rätt syn eller strategi för lång tid framöver, likt Japan de senaste decennierna. Problemet är att hela världen går in i det samtidigt nu, medan Japan hade fördelen av en stark omvärld.

Dessutom, katastrofer och skandaler följer alltid i nedgångens spår. Frågan är hur man agerar när nästa storbank behöver räddas - vem har råd att rädda den?

QE3: Jo, det lär komma och börsen lär rusa, men hur länge innan man ser att det är samma rökpuff som 1 och 2? Jag tror man måste vänta på en rejäl OFF-marknad först och köpa EFTER att QE3 annonserats och sen vara redo att hitta ett säljläge igen.

4 augusti 2011 13:13

Från kommetarsfältet om armageddon

2011-08-03T10:06:00.001+02:00

Anonym sa...

Vilka dominobrickor menar du? Italien/Spanien eller tillväxtmarknaderna.

Företagen kanske inte vågar chansa just nu, men om vi antar att katastroferna inte inträffat så verkar det ju som att qe2 skulle hjälpt men nu kanske kom bort bland allt elände.

Visserligen finns ju många som hävdar att qe2 inte hjälpte så mycket(jag tror Greenspan i en intervju möjligens menade att multipelexpansionen inte ägt rum så mycket). Illa kan tyckas, men desto mer strongt av ekonomin, ända tills alla katastrofer inträffade.

Sverige växte väl med typ 5% nåt år, om detta är någon guide för vad som förr eller senare kan ske i USA och England så blir det nog tufft att blanka.

OK, det kanske dröjer, kanske t.o.m. många år, men det kan ju tala för ett "on och off"-scenario (kanske lite som vi haft hittills efter 2008) och vad skulle kunna få det att "bryta ut". Om tillväxtmarknaderna på allvar börjar tappa tempot kanske, eller en krasch, men varför just nu. Och med helikopter-Bernanke så känns det farligt att gå netto-kort.

Tänk om vi bara fick en förskjutning av uppgången!!! En "ketchup-effekt" skulle kanske kunna få upp börserna med 20%.

Föresten detta är jag mycket nyfiken på: Hur långt tror du det kan sjunka, om vi talar SAX. Ned mot 175 igen eller kanske ÄNNU lägre. Jag menar, pratar vi domedagsscenario light med "bara" nedgångar på 50% eller kalkylerar du med armageddon och kanske potentiellt 90-99% nedsida även för välskötta företag som tex Scania (allså att nyemmission efter nyemission i praktiken leder till att man förlorar alla sina pengar?
Själv drömmer jag mardrömmar om det sistnämnda men om du skulle sätta en sannoliketssiffra (i procent) att detta armageddon inträffar inom 2 år, vad skulle den ungefär bli, och inom 4 år?

3 augusti 2011 07:41

Tyler sa...

Nej, jag tror inte på ett 90%-armageddon,...

...mer på en upprepning av 2008 och baserat på ungefär samma saker:

Publika sparpaket orsakar lägre tillväxt, pressade konsumenter håller i plånboken (pressade av publika besparingar, dyr olja och andra råvaror/mat), osäkra företag skjuter upp investeringar. Tillväxten blir därmed ännu lägre än bara sparpaketen orsakar och kräver ytterligare besparingar (och lägre tillväxt) för att ge effekt på budgetunderskott och statsskuld. Låg tillväxt, låg efterfrågan orsakar lägre företagsvinster och samtidigt osäkerhet om var processen slutar vilket därför ger lägre vinstmultiplar. Om vinstprognoserna faller 25% och multiplarna 25% så faller börsen ca 45%. Det är mitt scenario, just nu t.o.m. mitt negativa scenario.

Den här processen, negativa spiralen, bryts när företag och konsumenter vågar spendera/investera igen och det gör de när de A)bara fått nog helt enkelt eller B)statsfinanserna börjar se ok ut eller C)företagen ser så övertygande affärsidéer de bara inte kan säga nej till (robotar, nanotech, 3D-skrivare, vad vet jag).

Det KAN bli bättre, men också värre. Det kan visa sig att den 25-åriga skuldbubblan allt byggt på verkligen ska raderas ut. Det kan visa sig att hela Sydeuropa går omkull, antingen som Argentina eller som Baltikum. Det kan bli så att Japan och USA inte lyckas spara tillräckligt utan tvingas till default. I dessa scenarior blir det ännu värre än mitt negativa scenario, men jag tror inte att det kommer bli så.

OM istället nanotechframsteg eller liknande går fortare än väntat eller företagen är otåligare än väntat (de har ju rekordmycket i kassa) så kanske botten kommer tidigare och blir lägre, men det känns som en pipe dream i dagsläget Varför skulle företagen riskera sin existens genom att investera NU, givet ovanstående risker?

3 augusti 2011 10:03

/Vad gäller "dominobrickorna" så menar jag bara allmänt processer som inte går att stoppa - idag är det publika sparpaket och deras effekt på tillväxt, vinster och behov av ännu mer sparande. En annan vinkling på det problemet är stigande räntor för PIGS och risken för default. Dessutom verkar sparpaketen uppröra folket så istället för att jobba, spara, betala skatt demonsterar de.

Pandora

2011-08-02T15:50:00.001+02:00

...nej, men, annars är det lugnt och rationellt på aktiemarknaden...:

Pandora föll först 73 procent direkt på morgonen, steg 82,5 procent därifrån på en halvtimme för att sedan falla 46 procent till dagslägsta och har nu klättrat 30 procent därifrån.

Våga sälja på nedställ

2011-08-02T14:09:00.001+02:00

Jag säljer mer och mer nu och ökar min nettokortposition. Det är ganska ovanligt att jag säljer på nedställ tillsammans med marknaden. Jag brukar vilja sälja in i starka uppåtrörelser, men nu tycker jag att planeterna ställt sig i linje för en riktigt negativ period på börsen och för ekonomin.

Stater måste spara, företag vill inte investera, Kina bekämpar inflation, individer är pressade av höga priser på mat och bensin samtidigt som de köpt för dyra hus som fallit i värde. Det finns inga buffertar kvar (utom hos företagen, men de backar undan i väntan på bättre tider). Om det blir en nedgång i ekonomin nu, då förstärker den sig själv och ingen kan stoppa den (regeringarna har inte råd utan måste spara och skära) och bara rädslan för nedgång ser till nedgången infrias.

Baisse 2.0

Bedrägerier i USAs system för Medicare/Medicaid - borde vara precis lika lätt att spara som man tror utifrån

2011-08-02T10:27:00.001+02:00

En anekdot om USAS hälsovårdskostnader från John Mauldin

Consider some of the fraud schemes discovered in recent years. In Brooklyn, a dentist billed taxpayers for nearly 1,000 procedures in a single day. A Houston doctor with a criminal record took her Medicare billings from zero to $11.6 million in one year; federal agents shut down her clinic but did not charge her with a crime. A high-school dropout, armed with only a laptop computer, submitted more than 140,000 bogus Medicare claims, collecting $105 million. A health plan settled a Medicaid-fraud case in Florida for $138 million. The giant hospital chain Columbia/HCA paid $1.7 billion in fines and pled guilty to more than a dozen felonies related to bribing doctors to help it tap Medicare funds and exaggerating the amount of care delivered to Medicare patients. In New York, Medicaid spending on the human-growth hormone Serostim leapt from $7 million to $50 million in 2001; but it turned out that drug traffickers were getting the drug prescribed as a treatment for AIDS wasting syndrome, then selling it to bodybuilders. And a study of ten states uncovered $27 million in Medicare payments to dead patients.

Jag köper puts och säljer aktier på intradaguppstället just nu

2011-08-01T16:49:00.002+02:00

Om det faller igen blir jag kort tack vare putsen

Antagligen ett säljläge

2011-08-01T09:14:00.001+02:00

Skuldtaket i USA fixat som väntat och börsen studsar upp litegrann. Jag tror att ett säljläge utvecklar sig här och har därför börjat sälja. Jag närmar mig neutral idag och får se senare om jag dessutom vågar gå nettokort.

Negativt mail

2011-07-29T13:59:00.000+02:00

Jag börjar svänga runt ill det negativa igen. Här är ett mail jag skickade häromdagen

My thoughts on how I went from bull to bear

Even if we have already been through the idea of delevering several times, it doesn’t mean it can’t still be relevant for the stock market. I was getting tired of chasing the doomsday ghost in the darkness, and time and time again being proven wrong by long only investors. Now I’m revisiting the merits of the bear story.

First my bull story
My positive slant on markets have been based on the slack in the economy, including high unemployment and record corporate cash levels, which coupled with continued technological development in the background should provide good ground for growth, despite forced austerity on government level.

In short, companies would use cash to invest in new ideas, in software etc, leverage on new products, new technology to stimulate demand, finding that product that makes people tick. If companies invest and hire, governments can save and we would still see growth in GDP and profits. Idle resources mean growth could take place without inflation and thus with low interest rates and not least more of the value accumulating in corporate earnings than with the employees. In addition, the GDP and employment recovery vs. the recessionary downfall was way way smaller so far than in other cycles, providing reason to believe there was a lot of upside left on the table. I though this could create a cyclical rally before reality caught up.

I also factored in that markets tend to surprise on the upside and that falling markets need more and more negative fuel to keep going down - and with time passing (3 years since 2008 and flat stoxx50 levels all the way back to 1997) that the case for the downside was being exhausted.

The downside
In contrast the downside felt much less tangible and “macro” and well rehearsed, but now I see that it might still be correct, at least near term. The bull story above is probably only relevant after a catharsis. Even if we could muddle through for a while and then see the upside of the reasoning above, it is more likely that the private sector first continues to hold off from investing a while longer. Uncertainty about taxes, about austerity, about unemployment, about pension and unemployment benefits, about world demand, about inflation, about Chinese tightening and demand etc are certainly good arguments to retrench.

Governments would still need to save, even if there is no offsetting private sector investing and spending, thus pushing growth lower and the need to save still higher… Debt arithmetics, simply put. The circuit breaker is when enough companies dare or are forced to employ their excess cash or when individuals hit rock bottom and government austerity multiple drops toward zero (when individuals can’t even save to make up for increased uncertainty and less transfers but have to use all their income for day to day expenditures).

In my opinion, the jury is still out on the resource slack vs. debt arithmetics issue, but I am starting to lean toward the negative side for real now. Before, I thought we would get at least a cyclical rally, and then see the debt troubles come back to haunt us. Now I’m leaning toward the debt issue getting the upper hand already now. I didn’t think the market could be that fundamental and long term.

I am also getting the feeling that the “pain trade” really is on the downside just as it almost always is, despite underweights and bearish sentiment. Sure, a debt ceiling relief rally could still come, is even probable, perhaps best guess, but that should be a selling opportunity. The risk is that we get one more 10 per cent rally throughout August based on less bad macro and relief, so selling and shorting should be gradual as long as the market rises. Will this get me back in the game?

Varför är börsen så svag?

2011-06-13T13:01:00.001+02:00

Så här sammanfattade jag mina tankar om börs och ekonomi i helgen... Varken djupare eller knepigare än så.

I korthet ser jag både ekonomin och sentimentet som endast tillfälligt pressade av engångshändelser och regleringspolitisk osäkerhet. Jag tror att ekonomin är redo för både en tillfällig bounce och en längre uppcykel och att börsen på samma sätt är redo för både ett kort och ett långt uppställ. Jag är för ovanlighetens skull max bullish, men mina läsare vet att inte hetsa upp sig över det för när jag varit t.ex. max bearish har det ofta varit fel, åtminstone på kort sikt.

Kina, olja och Fukushima

Kina bromsade in då regeringen stramade åt för att begränsa husprisökningarna och den allmänna inflationen (mat). De kan eventuellt snart vara klara, vilket skulle ta bort den stora orosfaktorn att Kinas tillväxt bromsar alltför mycket i en sk hard landing. Under maj, juni har emellertid risken att värdelns tillväxtlokomotiv bara var en bubbla eller åtminstone har tappat tempot väsentligt pressat börserna.

Oljepriset ökade kraftigt under hösten 2010 och våren 2011 (feb-april), vilket påverkat tillväxten negativt i USA, Europa och Asien. Fukushimakatastrofens inverkan på leveranskedjorna för elektronik och bilindustri har ytterligare bidragit till en ekonomisk inbromsning. Olja och Fukushima ligger sannolikt bakom det mesta i Citigroups ekonomiska överraskningsindex CESIUSD.

Svagt sentiment; låg tilltro till ekonomi och marknad

Huspriser har fallit tillbaka igen i US och UK. Jobbskapandet har också tappat tempo rejält. Sentimentsmätningar har varit svaga i Feds olika distrikt, ZEW, PMI, ISM mm. Den svaga tilltron syns också i AAII bull-bear, Exane OGRI, utflöden ur aktiefonder senaste 4 veckorna, ISIs hedgefondspositionering (put-volymer) mm så marknadsfjädern är spänd för uppgång om det negativa nyhetsflödet minskar i styrka.

Marknaden orolig för recession pga publika sparpaket

Marknaden förefaller prisa in (låga P/E-tal) en längre ekonomisk svacka, sannolikt pga publika besparingar (pga ohållbara underskott och höga skuldnivåer efter bankkrascher och stimulanspaket), vilket orsakar lägre BNP-tillväxt (eventuellt recession) om inte den privata sektorn börjar investera och anställa igen. En del av de låga värderingarna beror på osäkerhet över vad som händer flödesmässigt, men kanske även makroekonomiskt, när QE2 tar slut.

Folk är skeptiska till att den privata sektorn ska kunna fylla tomrummet efter den publika, pga att oklar bankreglering gör bankerna försiktigare med utlåning vilket därmed riskerar att minska tillgången på kapital till företagen. Det råder dessutom extra osäkerhet pga oklara stresstester (metod, timing, resultat), bankregleringsgrunder (geografiska skillnader, bufferttillägg pga SIFI mm), PIGS-defaultrisk och dess spridningseffekter (fryst interbankmarknad, kapitalbehov, swapmarknad) samt inte minst osäkerhet om hur/om det blir en default (ECB och Tyskland står på olika sidor i defaultdebatten tex).

Osäkerhet kan skapa faktisk svaghet; recessionsrisk

Om publika sektorn sparar och höjer skatter, banksektorn pressas av regleringar (minskad vilja och förmåga att låna ut) och osäkerhet (minskad vilja) och privata sektorn tvekar om tillväxtförutsättningarna (i besparingstider) eller har svårt att finansiera sina investeringar (pga bankernas osäkerhet och finansieringsproblem) så fördjupas svackan med lägre tillväxt som följd, kanske t.o.m. recession och eventuellt ytterligare nedgång för tillgångspriser som hus och aktier. Detta skulle ge ytterligare negativ effekt på konsumtion, BNP, balansräkningar/solvens och kreditförluster (med second round effects på banker). PIGS-problemen gör situationen ett snäpp värre på alla plan pga osäkerhet om effekterna av default, risk för insolvens eller åtminstone ökat finansieringsbehov hos kreditgivare till Grekland, nationella sparbehov samt dåligt fungerande ekonomier pga strejker och allmän osäkerhet.

Ekonomier vänder (alltid) upp förr eller senare

Uppsidan i ovanstående är att företag och privatpersoner till stora delar har bearbetat klart krisen och har starka balansräkningar och ett uppdämt behov av investeringar och konsumtion. Det har trots allt gått tre år sen krisen 2008. Det ser också helt annorlunda ut än det gjorde i Japan efter det tidiga 90-talet då 300% av BNP i värde raderades ut och skapade en hel zombieekonomi med lönsamma men insolventa företag. När publika sektorn denna gång backar undan i väst behöver det inte ge samma negativa effekter som i Japan, utan kan – om inte skatterna höjs alltför kraftigt – istället ge utrymme för privata sektorn att låna och investera. Den finansiering staten tidigare sög upp kan banker och företag istället ta del av. Privata sektorn har bra balansräkningar och ett uppdämt behov att investera och anställa. Ekonomin är redo om bara idéerna är bra nog.

Det naturliga förloppet för en frisk och solvent ekonomi är ju att sätta arbetslösa i arbete genom start-ups i branscher där efterfrågan finns eller kan skapas. Processen med arbetsskapande och ekonomiskt uppsving känns alltid osäker per se, men inträffar ändå alltid förr eller senare när företag, banker och individer är redo.

Fler jobb ger högre vinster, fler konsumenter, högre BNP, lägre underskott, minskat sparbehov, högre aggregate demand, mer konsumtion, ökade investeringar, fler jobb… och så är den positiva cykeln igång. Minskad upplevd risk och högre tillväxt ökar viljan att låna och låna ut, vilket driver upp konjunkturen till en överhettning som sedan följs av en krasch. Den osäkra faktorn på uppsidan är om företag och individer är redo att ta över taktpinnen från publika sektorn, dvs om affärsidéerna finns, kunderna är villiga att spendera på dessa och företagen har mod och förmåga att finansiera sina idéer – och bankerna tillräckligt med utrymme bland alla regleringar. Tre års konsolidering talar för att det börjar bli dags. Risken är emellertid att banker och företag trots allt fortfarande är i Koos yin-fas med minimering av skulder istället för maximering av vinster, men jag tror inte det.

Exanes OGRI-indikator signalerar att folk är (för?) baissade

2011-06-10T10:17:00.002+02:00

Morgan Stanleys Minack påpekar att den här konjunkturåterhämtningen varit fullständigt annorlunda än normalt (vanligtvis studsar BNP upp kraftigare om nedgången var djupare, men den här gången blev det inte mycket studs alls trots extrema stimulanser). Han är rädd att det fortsätter på samma svaga sätt och jämför med Japan. Jag tror emellertid att han missar att Japans krasch och svaga balansräkningar var MYCKET VÄRRE och krävde mycket längre tid att reparera. Hela Japan var mer eller mindre insolvent. Det gäller inte för USA och Europas företag och banker i dagsläget. Tvärtom, efter några år av konsolidering är de tvärtom hälsosammare än på länge och redo att satsa framåt, även om ekonomin bromsas av ländernas skuldsituation och sparbehov.

Exanes sentimentsindikator OGRI visar som alla andra (AAII tex) att folk är bearish och att det då kan vara läge för en bounce.

Ekonomiska överraskningar

2011-06-08T14:23:00.001+02:00

Citi surprise index (US) fortsatte nedåt rejält efter förra inlägget (pilen). På sistone har det emellertid kommit en liten studs (inringad) så kanske finns det ett litet hopp nu även om börsen nästan verkar kapitulera idag.

I övrigt hinner jag inte skriva mer utan hänvisar till kommentarsfältet (förra inläggets kommentarer bifogade)

Anonym sa...

Ja att börserna sjunker pga alla problem är en sak men varför kan inte marknaden lyckas med att hålla en så "rak linje" som möjligt, dvs diskontera allt till nuvärde.
Detta gör mig genuint osäker på om problemen i USA är fullt ut diskonterade. Det borde väl bara vara en tidsfråga innan man (som i Europa för ca 1 år sedan) måste börja på allvar måste ta itu med skulder och underskott och jag är rädd att börserna då kanske faller hejdlöst på "nyhter" som bara borde vara en tidsfråga och att jag sitter med dumstruten med tron att detta var fullt ut diskonterat sen tidigare. Varför detta "flip-flop" beteende av marknaden?

Två frågor:
Är detta fullt ut diskonterat och varför är räntorna så låga, med Fed och Kina som stora ägara av obligationer kanske det inte krävs så många andra köpare för att hålla räntorna nere (om man antar att alla obligationer ägdes av Fed utom en enda på ett mindre belopp så borde man ju alltid kunna hitta någon som är villig att låna t.o.m. till negativ ränta då väl efterfrågekurvan inte borde vara helt elastisk). Är detta en delförklaring?

3 juni 2011 07:16

Peter Eek sa...

Vad kan jag säga? Jag gör mitt bästa och jag redovisar det här. Det är riktiga pengar, miljarder, och flera av er vet nog vem jag är men har den goda smaken att inte säga något.

Min bästa analys är (fortfarande) att allt negativt är diskonterat både en och två gånger. Varför det fortsätter ned fattar jag inte.

Jag tror att det bara är en soft patch, inte LÅGKONJUNKTUREN och i såna fall är aktier billiga.

Jag är dock lika rädd som du att nedgången bara fortsätter, att allt är en bubbla större än jag vågar ana och min långgambit visar sig helt fel efter decennier av rätt...

4 juni 2011 00:49

Peter Eek sa...

jag tror att räntorna är låga för man väntar en lågkonjunktur och att inflationen då inte kan få fäste. Damtidigt tror man att USA kommer komma tillrätta med sina underskott.

4 juni 2011 00:50

Anonym sa...

Ja, 1% ned på ett uttalande av nån offentlig chef, och så 1% på till på något annat lika diffust känns det som. Nån gång borde väl "fjärdern" vara tillräckligt nedtryckt för ett sving uppåt.
Jag har en del fundamentala funderingar.
Har det inte skett något positivt sedan finanskrisen? Har det inte skett effektiviseringar och besparingar i de offentliga sektorerna, och är inte budgetunderskotten "beräknade" på en ovanligt hög arbetslöshet. Hur ser ett genomsnittligt europeiskt budgetunderskott ut med a. lägre arbetslöshet och b. högre utnyttjande av den "teknologiska" delen av potentiell BNP.

Och måste inte företagen snart investera??!! Visst, överkapacitet för många företag givet dagens efterfrågan, men borde inte maskinerna nötts ned en del på nästan tre år!? Många konkurrenter till de börsnoterade bolagen borde väl vara ganska möra vid det här laget. Borde inte ekonomin kunna vända upp snabbt när "veden" är torr?

Jag brukar gå emot trenden men kan inte hjälpa att jag har en ond magkänsla, det känns som våren 2008---på nåt sätt. Men det jag fruktar mest är hur det ser ut i Kina. Vi vet ju vad Enron ställde till med. Jag har inga belägg för något, men om marknaden börjar ställa allvarliga och envisa frågor är inte jag den som stannar och tittar. Europa kan jag ta men det blir nog inte nådigt om det kraschar i Kina och ju mer det fördröjs genom användandet av deras stora kassa (genom felallokeringar), desto allvarligare lär väl en eventuell krasch bli.

7 juni 2011 03:39

Anonym sa...

Peter, följer du enskilda aktier också - vad säger du om Lundin Mining efter alla insiderköp?

8 juni 2011 07:56

Peter Eek sa...

Anonym: jag delar dina förhoppningar och farhågor. Det är precis de faktorerna som jag också funderar över.

När andra är negativa över arbetslöshet och underskott brukar jag påpeka just det du säger att det finns en stor potential i att arbetslösa får jobb. Det sker hela tiden en utveckling i bakgrunden där nya människor föds och får utbildning och ny teknik tillkommer som ökar produktiviteten.

Visst är skuldöverhänget störande, men man har haft flera år på sig att minska problemet och vändningen kommer när det är som mörkast - på riktigt, inte bara som ett talesätt.

Om Kina faktiskt är en bubbla (tomma städer, broar till ingenstans, låg produktivitet dold bakom en pressad valuta, allmän ineffektivitet pga pplanekonomi osv) så blir det jobbigt att vända upp världen förrän om ett par år kanske. Men på motsatt sätt finns en klar "risk" att Kina slutar strama åt nu när de bromsat en stund, att Indien fortsätter sin tilläxt, att kanske tom Afrika blir en relevant ekonomi.

Folk (och jag) jämför världen med Japan på 90-talet: en börs- och bostadsbubbla följdes av en tillgångspriskrasch som gjorde i stort sett alla bolag insolventa (negativt EK). 300% av BNP i värde försvann från balansräkningarna men företagen var lönsamma. Det har tagit 15 år att jobba sig tillbaka via hög export och höga vinster, men nu kan Japan vara redo igen.

Om världen faktiskt har samma problem [som Japan hade] så går det inte att exportera sig ur "hålet", men inget tyder på att balansräkningarna är lika skadade som de blev i Japan. Tvärtom är både företags och bankers BR historiskt sett riktigt starka. Det är "BARA" länders BR som är svaga, främst PIIGS, UK och US medan resten, särskilt Asiens med just Kina i spetsen, är starka.

Företagen är således redo att investera, de har pengarna, behovet är uppdämt efter några år, arbetslösheten är hög, den ekonomiska fjädern är som du säger spänd och aktier är ganska billiga. Dessutom brukar ekonomier och börser hitta tillbaka upp...

Det finns en massa plus och minus som alltid och inget är självklart och läget är lite ovanligt med massa politik, sparpaket, statsskulder, underskott, rekordhöga företagsmarginaler (som alltså kan falla), kvantitativa lättnader och nollränteplitik...

Men totalt sett väger det över till det positiva i min bok, särskilt givet de "låga" värderingarna på börsen.

Fast vad vet jag...? :)

8 juni 2011 08:39

Fortsatt svag statistik, men jag tror på köp

2011-06-01T17:06:00.001+02:00

Den ekonomiska statistiken överraskar allt mer på nedsidan. Citi Surprise Index är nu nere i -71,4 och det var INNAN dagens svaga siffror för ADP och ISM.

Jag tycker fortfarande att man handlar på samma sak om och om igen och att vändningen måste vara nära. Europaindex har stått och stampat sen mitten av maj, men jag (vill) anar en tendens till vändning uppåt. Hur länge kan man fortsätta att trycka kurserna på Grekland och bankreglering? Inte länge till tror jag.

Sunt förnuft och konsensus

2011-05-18T17:11:00.001+02:00

Financial Times: In 1958, Harvard economist John Kenneth Galbraith was looking for a term to describe certain ideas that were commonly held, intellectually accessible, and yet fundamentally flawed. To define such widely spread misconceptions Galbraith wrote: "I shall refer to these ideas henceforth as the conventional wisdom."

En konstgjord hjärna (igen)

2011-05-18T12:29:00.001+02:00

Markram hoppas kunna bygga en artificiell kopia av människohjärnan om drygt ett decennium. Det är inte säkert att just han eller just den metoden lyckas, men precis som med månlandningen kan försöket ge en massa spin-off-effekter och ge upphov till affärsidéer för underleverantörer eller delteknologier.

Makroöverraskningar

2011-05-17T09:35:00.001+02:00

Så här ser Citibanks "Surprise Index" för makrodata ut i jämförelse med OMX, S&P 500 och Eurostoxx 50. Korrelationen är inte särskilt bra, men just nu ser det lite obehagligt ut då Citi Surprise kan tänkas dra ned aktieindex om inte makrotalen blir bättre snart.

Bullish Buffett

2011-05-16T09:19:00.001+02:00

Morgan Stanley sammanfattade från Buffetts frågestund. Buffett är grymt bullish (obs... på USA...på lång sikt. Detta har ingenting, nästan, att göra med huruvida börsen ska upp till årsskiftet eller inte)

End of QE2: This is the most advertised open market purchase in history...the 'end' is already in the price. And people overestimate the effect of monetary stimulus; it's the natural powers of capitalism is what are getting us out of the crisis.

US economy: How can anyone be anything but enthused about US economic future. Recessions come and go when excesses come and go and capitalism corrects for this. There is always a list of 10-15 reasons that the country will not do well and growth may not be a straight line, but the potential for the US has not been used up...especially as state capitalists in places like China open up new economies that have been dormant for centuries.

Gold: Doesn't make any sense...all the gold in the world is worth $8 trillion. There are roughly 1B acres of farmland in the US and all the farmland is worth a little over $2T. And if you take 10 ExxonMobiles, they would be worth around $4T. So you could have all the gold in the world or you could buy all the farmland in the US, 10 ExxonMobiles and still have more than $1T to play around with.

Housing: It will turn up by yearend. We are creating households faster than we are building houses and we are losing houses due to tornadoes. Excess supply is being taken out and foreclosures will start to come down later this year. 90pct of people are paying mortgages on time, housing affordability is at all time high, population growing 3m pa, all those need a home which bodes well for home prices and housing starts next year.

Banks: Losses are going down and the worst is likely over. Profitability will be considerably lower ahead in comparison to the early 2000s because leverage will be reduced which is a good thing for society. Jamie Dimon's letter to shareholders shares an interesting view he agrees with (below).

Commodities: In general has no idea how to have an edge investing in commodities. But he does know people who have an edge investing in stocks and distressed debt. Oil...you are dealing with a finite resource. He doesn't know if the world is up to 88 or 89 million barrels a day, but that is a lot of oil to take out each year. You put a lot of straws in the earth. Oil will sell for a lot more one day.

What to invest in during inflationary times: Yourself...people who have made investments in themselves see their wages increase with inflation. They also don't have to make an additional investment in themselves. Should also think about a long term real estate asset like a farms where additional capital is not required to finance inflationary growth.

What not to invest during inflationary times: Businesses with huge receivables and inventories. Their volume stays flat and they have to come up with more money to finance that volume. Almost all currencies have lost in value over time.

Agricultural Prices: There will be times when cotton or corn prices double and it will hurt consumer staples or clothing manufacturers. But if you go back centuries, buying cotton or corn was not a very good investment.

His appreciation for bankers: Company called Fetzer had been shopped by First Boston to a number of companies. Buffett sent the owner a letter saying that he would pay $60 a share and they made a deal even though they had never spoken before. The banker from First Boston had a contract that gave him a fee even though he had never called BRK. He then mentioned to Charlie that his team had prepared a book for this deal and asked if he would like to see this book. Charlie said that he would pay they guy $2M if didn't show him the book.

Potential for US debt crisis: US is not going to have a debt crisis as long as it keep issuing notes in our their own currency. When you can borrow in your own currency, all you have to worry about is the printing press and inflation. The Japanese have followed the same policy and even though they have a high debt to GDP ratio, they have had a good ability to pay back that debt. On the other hand, if you are a member of the Euro you have given up that right.

Debt Ceiling: If Congress did not raise the ceiling it would be one of the more asinine things that Congress ever did and arguing about it is just a waste of time. They once passed a bill in Indiana that pi should be equal to 3 so that school children could use it easier so wouldn't put it pass them but with such a large deficit, it doesn't make sense to have a debt ceiling.

Water: Don't pay too much attention to the water issue. If there is enough energy, you can find enough clean water. Israel makes a lot of clean water from sea water.

Since Warren suggested we should read Jamie Dimon's letter to shareholders to get a better view on banks...here are the highlights...should have titled it: idea- buy banks!

5 yrs ago few people worried about black swans, today people see one behind every rock. Its conceivable self-sustained recovery powers through many negatives...consumer is strong...spending at levels similar to 07 but not not leveraging up...actually saving money. Banks...well you need them...growing world needs large scale capital creation...so can't over regulate...and even with regulation...returns will be fine.

Europe will work through its problems...process is messy but consequences of giving up could be far worse: sovereign defaults leading to bank crisis with serious economic consequences. Since it is same money (either give it to Greece or give it to bank that lost money bc Greece defaulted and you have to recapitalize it) its better to fix the problem without causing additional problems. Hence sovereign crisis will be fixed with minimal damage. Great for banks.

Bullish Buffett

2011-05-16T09:18:00.000+02:00

Water: Don't pay too much attention to the water issue. If there is enough energy, you can find enough clean water. Israel makes a lot of clean water from sea water.

Koppar faller 2% och hotar börsrallyt

2011-05-11T14:39:00.001+02:00

Jag gillar inte riktigt rörelserna i kopparpriset och usd/euro. Både koppar och euro ser ut att (snart) etablera fallande trender. Aktier har varit starka några dagar, men tänk om det bara var en död-katt-studs... Å andra sidan är kopparpriset ganska "onaturligt" pga all lagerspekulation i Kina.

Nåja, jag är lång tills vidare i alla fall. Det ska finnas lite hinder på vägen annars skulle alla klara av det här.

Negativa signaler... men lång

2011-04-27T13:48:00.001+02:00

G.S. idag: Tony P continued. while I marvel at the market's ability to compartmentalize bad news to print up 7.7% YTD, I think the risk ante has been upped. (i) Contrast the current setup to 6 months ago: the Fed was embarking on QE2 … the government was enacting tax cuts and moving to a more business friendly posture … a prolonged drought of equity inflows was snapped … and core economic data printed positive surprise after positive surprise. while not fully apparent at the time, that mix was equity nirvana. Now, the signposts for trading are changing.

SHBs VD idag: "Se upp för Grekland, se upp för kommande finansieringsproblem för banker när det nyvaknade covered bonds-fokuset gör att andra obligationsköpare kräver högre ränta på senior unsecured". SHB har placerat 100 miljarder extra hos Riksbanken overnight istället för i t.ex. 3-månadersväxlar. Det tynger resultatet och visar tydligt att SHB är rädda för en likviditetskollaps och beredda att betala för sin säkerhet. "Det ser ut som 2007 igen".

Det här är ganska tunga negativa tecken, men börsen tickar på uppåt tack vare massor med starka resultatrapporter. Jag ändå håller kvar min långposition för här och nu ser allt faktiskt fortfarande bra ut och jag får signaler att andra är tveksamma och underinvesterade. Sista idioten?

Slutet på QE2 ett non-event

2011-04-26T16:24:00.001+02:00

Några (positiva) tankar från Deutsche bank angående slutet på QE2. Kort säger de att QE2 inte pressade upp ekonomin eller börsen och att borttagandet av QE2 därför inte heller betyder något. Herr Koo (Wholy Grail of Macro, mars 2008) skulle definitivt hålla med.

The rebound in risk assets around the announcement of QE2 last year has led to much apprehension around its imminent end in June
Any judgment on the implications of the end of QE2 depends on what one gauges were its impacts in the first place. In our reading, QE2 did not alter the trajectory of the economic recovery and its removal should not either. QE2 arguably increased risk appetite but the equity rally reflected short covering rather than new inflows; it did prompt flows out of the dollar and into oil & commodities. Current investor positioning is supportive of equities; negative for rates & oil, leaving them more vulnerable. Gradual rate rises should continue to encourage asset reallocation to equities, while a spike in rates should have a temporary impact.

Fundamentals since QE2: unchanged recovery trajectory
The rebound in US equities was strongly correlated (87%) with macro data surprises, suggesting the driver was the continued recovery rather than an increase in risk appetite per se.

The Fed's purchases of Treasuries appear simply to have reduced banks holdings and increased their cash holdings commensurately. The equity rally reflected the covering of underweights across equity investors (mutual, long-short and macro hedge funds). Equity inflows came only with a long lag once rates rose.

Strategas lugnande ord om marknaden

2011-04-19T14:51:00.001+02:00

Från Strategas idag, som påpekar att det inte är någon väsentlig stress i kreditmarknaderna och att man därför fortsatt ska köpa i korrektionerna - just nu t.ex. ca 100-dagars GM i S&P 500 vilket var mycket nära intradagbotten igår kl 17 svensk tid:

In this morning's Technical Analysis Research, Chris Verrone notes that major tops in stocks are, more often than not, accompanied with severe stress in the credit markets – to date, we've yet to see any meaningful evidence of this playing out. 3-Month USD Libor spreads remain benign, as do corporate spreads. Against this backdrop, we are inclined to view the recent correction in stocks as just that… a correction within an ongoing up-trend. The "buy the dips" thesis, in our view, remains intact. In the near-term, we're cueing off the 100-day moving average on the daily S&P chart at 1287 (this served as the floor in mid-March).

Hårt idag, USA nedgraderat, oro över främst Grekland av PIGS-länderna

2011-04-18T15:27:00.000+02:00

USA har inte ens öppnat ännu och Eurostoxx50 är ned 2,75%.

Det känns som ett blodbad på gamla nyheter... och blodbad brukar inte vara så länge. Det oroväckande är att raset sker på rätt grunder, dvs oro över statsbudgetar och lånekapacitet. Jag tror emellertid fortfarande inte att det är dags för den stora End of Debt Supercycle-baissen ännu.

Jag prövar att köpa litegrann här nu halv fyra.

Pento om USAs falska återhämtning

2011-04-13T09:21:00.001+02:00

Det är obehagligt att ligga lång när jag vet att det ska gå åt skogen. Jag chansar ju verkligen på att det finns en Bigger Fool därute som ska ta mina aktier när det blir dags. Är det en Dead Cat Bounce idag innan det rasar vidare, eller var gårdagen hela korrektionen? Jag hoppas på att det trasslar sig uppåt för Wall of Worry nu, men Pentos klara tankar nedan gör det inte lättare att hålla huvudet kallt:

Michael Pento, Senior Economist at Euro Pacific Capital
Gold, oil, the CRB Index, foreign currencies and Treasury yields are all screaming at Bernanke that it's time to join Mr. Trichet in a fight against inflation. But the sad truth is that the double-dipping real estate market and the onerous U.S. debt levels prohibit interest rate hikes without dire consequences in the short term. So Bernanke and Co. prefer to play politics instead of doing what's correct. However, what they are missing is that the bond market doesn't play any games at all. The yield on the 10 year note is up nearly 40 bps since March 16^th and has surged nearly 120 bps since October.

So the only real question is whether the Fed will get ahead of inflation and take rates higher now or will it merely watch the market adjust interest rates to reflect rapidly rising inflation. In either case, rising rates will expose the phony recovery for what it was the entire time—one that was based on artificially produced low rates, inflation and debt. The only difference being the longer Bernanke insists on perpetuating this phony recovery, the higher interest rates will eventually have to go and the more damage the economy will have to suffer.

Nedsidan?

2011-04-12T08:30:00.001+02:00

Vi verkar nu få första seriösa testet på nedsidan sedan tsunamin. Alcoa föll t.ex. 3% efter sin rapport igår - en rapport som inte alls var dålig, så marknaden verkar lite nervös och redo att ta hem vinster. Samtidigt uppgraderades Fukushima till INES=7 och ganska kraftiga jordbävningar Richter 6-7 fortsätter att skaka området. Resten av rapportsäsongen står för dörren och precis bakom knuten lurar slutet på QE2.

Tror jag då att det här är slutet på uppgången? Tror jag att vi nu får en väsentlig korrektion eller kanske t.o.m. att den stora baissen börjar nu? Nej, det gör jag inte. Jag tror att det bara blir en eller några dagars svaghet precis i inledningen av rapportperioden och snart vänder uppåt igen.

Marknaden är för girig nu, för underinvesterad, räntekurvan för brant och korträntorna för låga (särskilt de reala korträntorna som snarast är negativa) för att inte pressa börsen, guld och olja vidare uppåt. Jag tror att det här bara är precis det som saknats, dvs en allvarligt menad minikorrektion efter 10% bounce sedan tsunamin (eurostoxx50). Jag kan förstås ha fel, glöm inte hur förlorad jag var i höstas, men så länge inte fokus ligger på ofinansierade statsskulder och höga och snabbt stigande långräntor tror jag inte vi får se någon större nedgång.

I feb/mar fick vi 11-12% nedgång på en potentiell kärnkraftskatastrof. Inatt bekräftades katastrofen så ett par procents korrektion på det är inte så konstigt. Reaktionen på Alcoa är lite värre, men utgör bara ett enda bolag och i en riktigt hajpad sektor.

Jag är lite skakad, lite redo om rapportsäsongen tas emot för negativt, men tror i grunden att det här är ett köpläge.